Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vem vinner på striden om rut-avdragen?

De rödgröna partierna vill avskaffa skatteavdragen för hushållsnära tjänster (rut-avdrag).

Annons

Under några dagar dominerade detta besked debatten i medierna. Bland borgerliga politiker och opinionsbildare är glädjen uppenbar. De hoppas att kampen om avdragens vara eller inte vara ska bli en valvinnande fråga.

Att de rödgrönas nej till rut-avdragen givit den borgerliga opinionsbildningen luft under vingarna råder det ingen tvekan om. Pressade av dåliga opinionssiffror, och väljarnas reaktion mot stupstockslagen, har det borgerliga blocket befunnit sig på defensiven. Plötsligt fick de en politisk fråga där den rödgröna oppositionen inte hade beredskap att föra en offensiv debatt.

Därför är det troligt att diskussionen om rut-avdragen kommer att påverka styrkeförhållandena i väljaropinionen. Åtminstone på kort sikt. Det borgerliga blocket har fått en mobiliserande fråga.

På lite längre sikt kan det emellertid visa sig att de rödgröna går vinnande ur striden. De borgerliga vill att ännu mer skattepengar ska satsas på att subventionera hushållens köp av hushållsnära tjänster. De rödgröna vill i stället använda pengarna till att anställa personal i äldreomsorg, sjukvård och skola.

Enligt en färsk opinionsundersökning gjord av Novus är det bara en av hundra väljare som anser att rut-avdragen är en viktig valfråga. Jämfört med att fyra av tio väljare anser att det är kampen mot arbetslösheten som är valets viktigaste fråga.

Det senare är inte förvånande. Arbetslösheten stiger månad för månad. Totalt står betydligt fler än 400 000 svenskar utan jobb. En mycket stor del av ungdomen tvingas leva på eller under existensminimum. Trots att Sverige hade god ekonomi när krisen kom har arbetslösheten vuxit snabbare i Sverige än i jämförbara EU-länder.

Efter kravet på en kraftfull jobbpolitik är det frågorna om ekonomi, pensioner, socialförsäkringar och miljö som anges som viktiga i valet. Sedan följer vård, skola och integration.

På tisdagen offentliggjordes uppgifter om hur rut-avdragen använts i olika inkomstgrupper. Det är framför allt de som tjänar mer än 50 000 som gynnats. De tre procent av inkomsttagarna som är rikast tog inte mindre än 33 procent av skattesubventionen för hushållsnära tjänster. Bland låg och medelinkomsttagare var det bara två av hundra som fått något avdrag.

Fakta som ger de rödgröna argument. Inte minst i en situation då Centern och Folkpartiet kräver att avdragsrätten skall höjas till hela 75 procent.

På valdagen får vi se om avdragsdebatten över huvud taget kommer att sätta några spår i valresultatet. Däremot är en sak säker. Det var inte särskilt smart att samtidigt släppa besked om avdragsrätten och om avskaffad straffskatt på pensioner.

Därmed lyckades de rödgröna effektivt dölja att man lovar att pensionärerna ska slippa den straffskatt som de borgerliga partierna drivit igenom.

Mer läsning

Annons