Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tanka traktorn med handelsgödsel

Skatten på handelsgödsel försvinner vid årsskiftet för att kompensera bonden för dieselkostnaderna. Något behöver naturligtvis göras men, vad i all världen har konstgödsel med diesel att göra? Kan någon vettig människa med inflytande förklara för mig varför man inte kompenserar bonden med ett system för billigare diesel istället?

Annons

Varför dessa kringelikrokar? Ekobönderna som inte får använda konstgödsel hamnar helt utanför denna kompensation. Är det vettigt?

Svaret blir en spekulation men den är trovärdig. Äntligen har LRF och handelskvävemaffians lobbyister slagit hål på myndigheterna. Nu får de ner priserna och konsumtionen av handelsgödsel kommer att öka igen efter åratal av minskning och med ökat klirr i kassan för bondekooperationen och producenten Yara, före detta Norsk Hydro.

Detta krumsprång ska ställas i relation till att regeringen kommer att lägga fram en miljöproposition i höst, som bland annat innehåller nya miljömål och regelverk för att minska jordbrukets negativa miljöpåverkan i form av kväve- och fosforövergödning. Ett mål är att ekobrukad åkermark ska öka till 20 procent mot de 7 procent som är fallet idag. Hur går det ihop?

Jordbruksverket leder ett rullande projekt, Greppa Näringen, som har matat jordbrukssverige i flera år med budskap som, ”Din stallgödsel är värdefull”, med avseende på att vidta åtgärder för att förbättra utbytet av växtnäringen som ingår i den stallgödsel som produceras på gårdarna dagligen. 2008 publicerades ”64 åtgärder inom jordbruket för god vattenstatus”. Allt för att minska övergödningseffekterna på sjöar och vattendrag. Nu ska handelsgödseln bli billigare. Det här går bara inte ihop.

Ett renodlat kretsloppstänkande innebär att vi inte ska tillföra mer växtnäring till ekosystemet än vad som cirkulerar naturligt. Enligt den statistik jag har tillgänglig sprids det 150 000 ton handelsgödsel per år, som aldrig har ingått i ekosystemet, vilket är långt mer än 50 procent av det totala kväve som läggs ut på svensk åkermark. En stor del av gödseln, upp till 40 procent, tas inte upp av växterna utan lakas ur med snö och regn. Vid en ökad användning av konstgödsel på 10 procent rinner ytterligare 6 000 ton ut – motsvarande 200 stycken fullastade 18 meters långtradare med släp. Varje år.

Jordbruksministern och miljöministern kanske skulle ta ett samtal med finansministern om: ”…en ansvarsfull jordbruks- och miljöpolitik”, om dom nu kommunicerar över huvud taget. Jag får inte det här att gå ihop.

Rengsjö

Mer läsning

Annons