Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tänk på vad det är du äter

/

Annons

Den svenska importen av griskött från Danmark har fyrfaldigats sedan i mitten av nittiotalet. I fjol bar vi konsumenter med oss nästan 40 000 ton danskt griskött från affärerna. Totalt sett ökade importen av griskött med 11,7 procent och under 2008 bestod en tredjedel av den svenska grisköttsförsäljningen av importerat kött.

Och medan den svenska konsumtionen av griskött ökade med 1,3 procent så minskade försäljningen av svenskproducerat griskött med drygt 3 procent.

Förklaringen är tämligen enkel. Det importerade grisköttet är betydligt billigare än det svenskproducerade.

Men hur kan det komma sig att det är på detta viset då? Sveriges Radios Ekot gav troligen en del av svaret i en omfattande granskning av dansk grisköttsproduktion som sändes under gårdagen. Och bilden som målas upp är allt annat än vacker och tilltalande. Var fjärde dansk sugga hålls inspärrad i en bur hela sitt liv, och har i denna bur bara till uppgift att avla nya smågrisar. Den danska lagen har förvisso ändrats så att dessa burar inte längre är tillåtna, men det gäller bara för nya byggnader. För gamla svinstallar tillåts fixering av suggor under en övergångsperiod fram till 2013.

Ekot rapporterade vidare att 99 procent av de danska grisarna är kuperade, har fått sina svansar avklippta, trots att rutinmässig kapning av grisknorrarna inte är tillåten inom EU. Anledningen till att man väljer att klippa av svansen är för att undvika att grisarna biter varandra i svansen. Något de tenderar att göra om de är stressade och inte har något annat att sysselsätta sig med. Men om man i stället gett grisarna halm och strö skulle detta beteende kunna undvikas. Men trots att lagen föreskriver att grisarna ska få halm och strö så struntar många danska bönder i detta eftersom det medför mer arbete och större kostnader, hävdar Ekot. Något som också styrks av att nästan alla danska grisar lider av skador på magsäcken. Dessa skador skulle minska om grisarna fick halm att tugga på.

Det är svårt att avgöra om Ekots granskning ger en helt rättvis bild av dansk grisköttsproduktion. Det finns med all säkerhet danska bönder som sköter sina grisar betydligt bättre än de som Ekot rapporterat om. Men det går inte att blunda för den hantering som påvisats. Och den är inte acceptabel.

Då spelar det ingen roll att de danska grisbönderna säkerligen inte är sämst i EU, eftersom Danmarks djurskyddslagstiftning långtifrån är sämst bland dessa länder.

Men vill vi förändra detta, vill vi att de grisar som så småningom hamnar som maträtter på våra tallrikar ska få leva bättre liv, så måste vi ställa krav. Vi måste som konsumenter ställa krav på våra livsmedelshandlare. Ställa krav på våra kommunpolitiker så att de ställer krav vid inköp till kommunens kostenheter.

Men det finns också en ypperlig chans att inför det stundande valet till Europaparlamentet ställa krav på de som kandiderar dit. Tycker man att grisarna förtjänar att behandlas bättre så ska man rösta på ett parti och en kandidat som lovar att jobba för ett förstärkt djurskydd inom EU och som vill skärpa reglerna för djurtransporter.

Sen har du också ett eget val, en chans att göra en ordentlig insats. Nästa gång du står där och tittar i köttdisken. Titta inte bara på priset, utan fundera över hur djuren har haft det innan de hamnade i disken.

Det finns ingen anledning att låta bli att äta kött, men man kan se till att eftersmaken blir betydligt mer tilltalande.

Svenskt kött må vara dyrare, men det smakar bättre.

Mer läsning

Annons