Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Rapport från rysaren

/

SM-guldet är åter i Söderhamns UIF:s ägo. Efter en rysare i Eslöv på lördagen bärgade hälsingeklubben sitt femte SM-tecken i lag.

Annons

Suif demonstrerade.

Passande nog på 1 maj.

Fast på deras mentala plakat stod det "Vi kan bordtennis!", Vi är starka! och "Vi är bäst!"

På svårast tänkbara plats, Eslövs hemmaplan i Norrevångshallen, tog Suif den meriterande segern som innebar klubbens femte lag-SM-guld.

– Fy fan vad gött. Så jävla underbart, vrålade landslagsspelaren Jon Persson minuterna efter att guldet var grejat.

Han sa det med blodet rinnande ur ögat efter att ha fått en rejäl smäll under den vilda segerorgien i Norrevngshallens pingishage. TV-puckscener utspelade sig efter finalrysaren och spelare och supportrar bildade hög i hagen.

– Jag trodde inte Sun skulle klara av Zhao Peng i en sådan här viktig match. Men när Sun hade 5–3 i skilje började jag tro på seger, sa guldtränaren Peter Blomquist timmarna efter matchen och när den mest hysteriska glädjen lagt sig och klubben och medföljande supportrar firade med mat och dryck på en restaurang i Eslöv.

Dessförinnan, direkt efter avgörandet, försökte Hampus Nordberg sammanfatta segern och säsongen:

– Helt otroligt skönt och fantastiskt underbart är det. Trots problemen vi haft, med Jons ryggskada och andra mindre skador, har vi klarat av det. Alla timmar i träningshallen, det är helt klart värt det en sådan här kväll. Jag tycker vi är värda det här.

Mats Olsson, lagledare och tränare i Suiftruppen, stod med gråten i halsen när laget och supportrarna firade som mest.

– I dag gick det vägen, i dag gjorde alla en bra insats. Jag har inte ord för det just nu.

Men vägen till det femte SM-guldet var lång och bitvis trixig. Hampus Nordbergs inledning mot Zhao Peng lovade inte ett finalslut med guldmedaljer runt halsen. Under första setet, 4–11, såg Hampus lika obekväm ut som den engelske Labourledaren Gordon Brown när han under veckan skulle förklara det som undslapp honom med tv-bolagets mick på kavajslaget.

Uppföljningen lovade mer eftersom Hampus sakta men säkert åt sig in i matchen. Fyra setbollar i andra skvallrar om det. Ändå tog Eslöv kommandot i finalen; 3–0 till Peng.

Men Sun Jian lotsade Suif in i finalen igen. Inför TV4 Sport-kamerorna löste han förhållandevis smärtfritt den förre suifaren Johan Axelqvist. Sun tappade bara tredje setet, men avgjorde klart via 11–2 i fjärde set.

När så Jon Persson avfärdade Mattias Stenberg med 3–0 i set fick åtminstone Sportens utsände en liten smak av guld i munnen. Efter den stod det 2–1 till Suif i matcher.

– Att Zhao skulle vinna första matchen var väntat. Sedan var både Sun och Jon favoriter i sina matcher, så 2–1 efter tre matcher kändes helt naturligt, analyserade Peter Blomquist finaldramat.

Avgörandet kom strax efter halv fem på lördagseftermiddagen. Det var Sun Jian som fick äran att avgöra med en insats som säkert kommer att etsa sig fast hos många av de glädjerusiga Suifportarar som fanns på plats och gav ett otroligt stöd.

– Sista matchen svängde hela tiden, men Sun var före hela tiden och kom aldrig under press, fortsatte Blomquist.

Sun hade både 1–0 och 2–1 i set men Zhao Peng kom tillbaka och när Eslövspelaren hade jobbat sig fram till 6–7 i sista set luktade det en avgörande dubbel. Sun ville annat och med gott understöd från den 60-talet stora Suifklacken slog han in avgörandet fram till 3–2 i set och 3–1 i matcher till Suif.

Peter "Pidde" Andersson, Eslövstränaren, stod och deppade med lika nedslagna spelare runt sig. Han var ändå stor i nederlagets stund:

– Är det något lag jag unnar en seger är det Suif. De var lite bättre än oss i dag, sa den tidigare Suifspelaren.

Klas Örnklint

Mer läsning

Annons