Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Pengarna behövs i Hälsinglands klassrum

/

Att våra skattepengar inte används så effektivt som de borde är kanske ingen nyhet. Speciellt inte vad det gäller pengarna till skolan.

Annons

Men den rapport som Lärarnas Riksförbund presenterade i förra veckan visar att det är värre än vad man kunnat ana. Både för skattebetalarna och för eleverna.

Den skrämmande slutsatsen i rapporten är att av alla resurser som satsas på skolan i kommunerna går bara hälften till undervisningen. Hälften!

Det är inte bara dåligt. Det är dessutom betydligt sämre än andra jämförbara OECD länder.

Visst, en skola består inte bara av undervisning. Det finns kringkostnader som måste finnas för att allt ska fungera.

Men att bara hälften av resurserna går till undervisning är riktigt illa.

Vad går då pengarna till? Det redovisas tyvärr inte i rapporten.

En inte alltför orimlig gissning är dock att skollokaler tar en stor del av pengarna. Dessutom brukar det finnas en hel del tjänster i kommunhusen som ska utveckla eller undersöka skolorna administration.

Men pengarna behövs i klassrummen.

Svenska elevers resultat sjunker. Och det gäller även eleverna i Hälsingland.

Det är svårt att rättvist mäta om man får valuta för insatta pengar i skolan. En som försöker göra det är dock tidningen Skolvärden.

De tittar varje år på lärartäthet, kostnad per elev, resultat i nationella prov, antalet behöriga lärare, andelen elever som uppnått målen i nian och elever med gymnasiebehörighet i nian.

Det sammanvägda resultatet för skolorna i Hälsingland är inte roligt. Bästa Hälsingekommun är Ljusdal på 121 plats och de andra därefter. Sist kommer Ovanåker, som halkar ner på plats 266.

Det kan man knappast kalla valuta för pengarna. Framförallt inte för eleverna som inte får de kunskaper som de har rätt till.

Lärarnas Riksförbunds rapport är ett bra inlägg i debatten om kunskaper och huvudmannaskap för skolan.

Och en snabb slutsats kan man nog dra. Inget system är perfekt. Att göra ett nytt system och flytta över skolan till staten är inte enkelt.

Rapportförfattarna har skissat på tre olika modeller för ett statligt övertagande alla med tydliga brister. Nya system kan knappast införas med brister trots att det kanske är färre brister än i det system som redan finns.

Det bästa, och snabbaste sättet för en tydlig förändring, vore att införa en skolpeng i alla kommuner och göra skolorna självständiga. Låt rektor och lärare bestämma över skolan.

Då kan både antalet politiker och administratörer i skolans värld minska och med det också kostnaderna för dem.

Tillsammans med nationella utvärderingar och system som garanterar likvärdiga betyg och kunskaper kan skolan utvecklas på skolornas egna villkor.

Kommunaliseringen av skolorna på 90-talet var en olycka. Men lyckan är inte given vid ett återförstatligande, som LR tycks tro.

Det bästa vore att göra skolorna självständiga. Då skulle de skötas av de som kan det bäst - rektorer och lärare.

Mer läsning

Annons