Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Pengar till lärare eller till byråkrati?

Vi svenskar är generösa med våra skattepengar. Om vi får välja föredrar en majoritet ökad kvalitet i vården, skolan och omsorgen framför skattesänkningar. Det visar ett antal undersökningar.
Men vad får vi egentligen för skattepengarna?

Annons

"Byråkratexplosionen" heter en rapport från tankesmedjan Timbro, som nyligen presenterades.

Rapporten visar att i Gävleborgs kommuner och landsting har antalet offentliga administratörer ökat med exceptionella 56 procent från 2001-2007.

Det är den näst högsta ökningen av administratörer i hela Sverige. Det kan dessutom jämföras med ökningen av personer inom vård, skola och omsorg - som var blygsamma två procent.

I Halland ökar administratörerna mer – men där ökar också antalet anställda inom vård, skola och omsorg med 13 procent.

Faktum är att mer än var sjätte person som tillkommit i kommun och landsting i Sverige mellan 2001 och 2007 administratör, enligt rapporten. Var det så vi ville ha det?

Och det är lika i hela Sverige. Rapporten visar med hjälp av SCB:s statistik en enorm ökning av antalet administratörer inom offentlig sektor i hela Sverige. Rapporten ger visserligen inget detaljerat svar på vad dessa personer gör.

Men det ger ändå en skrämmande bild av vilka tjänster som växer mest inom kommun och landsting. Framförallt jämfört med den blygsamma ökningen av de som arbetar i offentlig kärnverksamhet.

Men kanske mest skrämmande är kommentarerna till rapporten i dagens tidning.

Kommunchefen i Ljusdal, Nicklas Bremefors, känner inte igen beskrivningen i rapporten och säger till tidningen att "På ekonomiavdelningen har vi gått från 14 till 10 tjänster."

Hudiksvalls kommunalråd Sven-Åke Thoresen (S) tror inte alls på uppgifterna och ser heller inget fel på att anställa "utvecklare".

Landstingets personalchef Margareta Petrusson, ser inte heller problemet.

Men hon har en stor poäng.

Alla byråkrater är inte av ondo. För att vårdens verksamhet ska fungera effektivt måste det finnas en mängd administratörer ute i vården. Samma gäller skolan och omsorgen.

Men den återkommande frågan är ändå varför antalet administratörer ökade med 56 procent under åren 2001-2007? Det samtidigt som antalet anställda lärare, läkare, sjuksköterskor och annan personal ute i verksamheterna ökade med endast två procent?

Om det stämmer som sägs i tidningen i dag borde antalet administratörer ha minskat - inte ökat.

Är det inte i verksamheterna som vi vill ha personalen?

Är ingen nyfiken på att titta på det?

Jag är nyfiken. Som skattebetalare är jag inte bara nyfiken utan kunskapstörstande.

Det sparas just nu friskt på lärartjänster, förskollärare, barnskötare och skatten höjs i landstinget. Att inte titta närmare på de siffror som presenteras i rapporten borde vara tjänstefel.

För den som vill, så går det bra att hoppa över inledningen av rapporten.

Alla delar inte Timbros slutsatser att kommunerna inte borde ha mer statsbidrag.

Men rapporten visar, så länge inget annat är bevisat, att kommunerna och landstingen har prioriterat administratörer istället för personal ute i verksamheterna under 00-talet.

Rapportförfattarna är något på spåren. Möjligen är det inte hela sanningen. Men en viss nyfikenhet borde det ändå väcka hos kommunernas politiker och tjänstemän.

Förhoppningsvis mer än det som går att läsa i dagens tidning.

Mer läsning

Annons