Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sjölund: Stanna Sara Danius – låt inte männen dribbla bort övergreppen

Annons

Så mycket solkigare än så här kan det knappast bli.

Ja, det skulle vara själva grundproblemet då, de där övergreppen och sexuella trakasserierna som helt hamnat i skuggan av Svenska akademiens pågående publika föreställning i ett oändligt antal akter på temat "manliga härskartekniker ni aldrig tidigare sett" med undertiteln: Jag är inte naken - det är bara du som inte ser min enastående briljans.

Den 21 november förra året vittnade 18 kvinnor i Dagens Nyheter om kulturprofilens avskyvärda och sjaskiga maktspel. En välkänd sanning i kulturkretsar tydligen, svinerierna hade pågått sedan 1980-talet, men fram till detta datum viftats bort. Oftast med förklaringen "han är så fransk" vilket i sig borde föranlett något slags protest från president Emmanuel Macron, eller åtminstone en uppsträckning av vår kulturminister på EU-nivå.

En diplomatisk kris kan utlösas för mindre.

Avslöjandet kom i dyningarna av metoo-tsunamin och ingen vågbrytare var hög nog för att tysta skandalen den här gången.

Kvinnliga författare berättade i Dagens Nyheter hur kulturprofilen kommit fram på tillställningar och kört upp sin hand i underlivet, hållit fast dem och tafsat på hela kroppen, tagit dem på rumpan, tvingat dem till oralsex så att de kräkts, fört dem till Akademiens lägenhet i Paris för att där grovt utnyttja dem – allt med den verbala snaran runt deras halsar: Vet du inte vem jag är? Avfärdar du mig kommer jag att krossa dig.

En kulturprofil med en så allvarlig släng av hybris (eftersom han trots allt bara är ingift) att han kallade sig för Akademiens 19:e ledamot, kanske man som ung författare i behov av stipendier och uppmärksamhet inte avfärdar med en örfil (även om det verkligen inte saknas sådana berättelser också).

Nå. Akademiens ständiga sekreterare Sara Danius hade att hantera denna skandal som inte bara skakat kultursverige, utan på allvar fläckat landets anseende: förutom allt språkvårdande arbete Akademien ägnar sig åt, delar de gudbevars årligen ut det finaste litteraturpris världen känner.

Och det i sin tur handlar i grund och botten inte om att svenska folket ska få sig en direktsänd, glittrande sagofest utan att de kunnigaste aderton ska uppmärksamma litteratur som vi aldrig annars fått tillgång till. Öppna nya världar för oss och göra oss till större människor. Samtidigt som den prisbelönta författaren får en läsekrets hen aldrig kunnat drömma om. Och ibland, små förlag en chans att överleva bokdöden några år till.

Som så många gånger förr överträffar verkligheten dikten och de små männens gud kan inte längre skydda dem.
Horace Engdahl gick till attack i Expressen. Foto: Stina Stjernkvist / TT /

Turerna är så många nu, fronterna och avhoppen flera. Fraktionerna splittrade och oförrätterna skjuter som giftpilar genom spalterna. Som så många gånger förr överträffar verkligheten dikten och de små männens gud kan inte längre skydda dem.

I all sin manliga skröplighet står de där och tar till det sista de har: "Sara Danius är den sämsta sekreteraren Akademien haft sedan 1786" (Horace Engdahl), "Sara Danius är inte så erfaren" (Sture Allén).

För hon är kvinnan som nu får klä skott för en kultur de odlat, vidrigheter de valt att blunda för eftersom riket var deras – makten och härligheten i evighet.

Det är 2018 nu och inte ens Svenska Akademien kan stoppa tiden. Vi vill varken se ytterligare en kvinnlig chef lämna sitt ämbete för manliga tillkortakommanden eller en bakvänd regi som dribblar bort hela kärnfrågan: övergreppen.

Amen uteblir.

Mer läsning

Annons