Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nu hörs ekot från krigsherrar

Det känns något skrämmande att teorin om den falska farligheten med främmande kulturer, sprider sig som en präriebrand över Europa, teorin ifråga är svår att försvara men kan kanske förklaras som en taktisk konstruktion.

Annons

Med anledning av Sverigedemokraternas uppmålade hotbild av; det muslimska, som det största hotet sedan andra världskriget, är jag inte bara förvånad över den fullständigt horribla hotbilden, utan även över debatten i hotbildens kölvatten.

På sina håll höjs röster från väletablerade politiska partier, (senast från socialdemokraterna i Holland) om att vi har att välja mellan ett välfärdssamhälle och det mångkulturella samhället, i en vokabulär där för oss främmande kulturer likt en trojansk häst bär på ett inneboende hot mot vår kultur, vårt land och vår välfärd.

Det känns något skrämmande att teorin om den falska farligheten med främmande kulturer, sprider sig som en präriebrand över Europa, teorin ifråga är svår att försvara men kan kanske förklaras som en taktisk konstruktion, hos dem som vill underblåsa potentiella och latenta konflikter i den kulturella samhällsmyllan.

Den fråga som ligger i luften är hur vi ska förstå, förklara och hantera exempelvis högerpopulistiska proklamationer typ hotbilder av muslimer och det mångkulturella samhället.

Då är det min mening att ett parti som Sverigedemokraterna inte kan förstås som ett demokratiskt parti, utan som ett etnokratiskt dito.

Därför att folket – i det etnokratiska sättet att tänka – inte definieras på grund av den faktiska befolkningen inom ett geografiskt område, utan utifrån sin etniska folkgruppstillhörighet. Vilket i sin tur innebär att det exempelvis är den etniskt svenska ursprungsbefolkningen, som – i etnokraternas ögon – räknas som folk i Sverige.

Logiken i det etnokratiska sättet att tänka, kan vi läsa om i dagens DN, där en åklagare vid krigsförbrytartribunalen i Haag, Alain Tieger, beskriver etnokraten Radovav Karadzic, som en överbefälhavare, som utnyttjade nationalismens styrka, hat och rädsla för att införa sin vision av ett etniskt rensat Bosnien.

Enligt den ovan nämnda åklagaren, drev Karadzic en kampanj som gick ut på att de bosniska muslimerna skulle försvinna från jordens yta, och inför belägringen av Sarajevo (där 6 000 människor dödades) säger Karadzic i en avlyssnad telefon; Staden ska förvandlas till en svart kittel, 300 000 muslimer ska dö!

Tyvärr tvingas jag konstatera att tongångarna känns igen även här, i vårt avlånga och – än så länge – fredliga land, där svenska och något blekare etnokrater ropar ut att muslimerna är det största hotet sedan andra världskriget, vilket klingar som ett svagt eko från Bosnienserbiska krigsherrar.

GT

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons