Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Möjliggör kontinuitetsbruk

Signaturen ”Varg i veum” (22/5) tog upp ett viktigt problem i Sverige år 2010. Nämligen det förhållandet att nästan samtliga aktörer inom det svenska skogsbruket unisont och med emfas har förvandlat den svenska skogens välkomnande dunkel till en ogästvänlig produktionsyta.

Annons

Kalhyggena ser ut som slagfält, och med gällande kvasispråk kallas de för föryngringsytor. Man har förstört markens ytskikt med markberedning och djupa outplånliga grova hjulspår och därigenom försvårat, i vissa fall omöjliggjort framkomligheten. Man har bytt ut det genetiska arvet genom planteringsprincipen. (Frötallar är fortfarande tillåtna i vissa fall.) De stackars träden står på räta led, fullvuxna blir de aldrig. Stigar risas igen, i den mån de inte redan körts sönder. Förra sommarsäsongen var gödsling som ett mantra, vet inte hur det är med det i år. Blåbärsris, lingonris och örter försvinner. Många fågelarter med dem. Även vissa djurarter. Fornlämningarna ligger illa till. Personligen ogillar jag starkt återinförandet av vargen, björnen ägnar jag en tanke av skräckblandad förtjusning. Jag har hittills förskonats från björnmöten, hoppas det håller i sig. Rovdjuren gör att det blir mer riskfyllt att ge sig ut och till exempel plocka bär. Det är inte så många svenskar som ägnar sig åt denna form av kontemplation längre. Det finns många skäl till det, ett kan vara att man inte törs ge sig ut och riskera ett rovdjursmöte. För över ett år sedan föreslog jag att ekonomisk demokrati skulle införas i det svenska skogsbruket. Härmed kommer jag in på ett problem med signaturen Varg i Veums insändare. Vargen i Veum upplyser inte om att den enskilde svenske skogsägaren inte själv bestämmer hur hans eller hennes skog ska brukas. De nu gällande riktlinjerna och målen för det svenska skogsbruket drogs upp av en demokratiskt tillsatt utredning vars förslag sedan antogs av den demokratiskt valda riksdagen. Skogsstyrelsen ser till att dessa riktlinjer efterlevs och att de fastslagna målen uppfylls. Det fundamentalistiska skogsbruksetablissemanget är rörande överens om att trakthyggesbruket ska vara allenarådande. De, som likt Mats Hagner, framför motstridande åsikter blir utmobbade. Den enskilde brukare som vill övergå till kontinuitetsbruk stoppas av myndigheterna. (Kontinuitetsbruk typ Mats Hagners ”Naturkultur”, är en typ av blädning där man aldrig kalhugger, men avverkar de största träden eftersom. Det betyder att träden inte heller här blir fullvuxna, och det innebär att kontinuitetsbruk i produktionsskogen måste kompletteras med omfattande reservatsbildningar.)

Eva Kämsby

Ljusdal

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons