Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hit men gärna längre

Ett första steg är alltid att se vilka problem som föreligger, för att sedan komma fram till hur de på bästa sätt kan lösas.

Annons

När såväl regeringen som Socialdemokraterna identifierat den stora utmaningen i så kallad missmatchning på arbetsmarknaden är därför en hel del vunnet. Dock återstår flera viktiga åtgärder för att företag och arbetssökanden ska finna varandra.

I budgetdebatten i riksdagen blev det dessvärre uppenbart att någon sådan tydlig idé om vägen till minskad såväl arbetskraftsbrist som arbetslöshet, inte finns. Det paradoxala dilemmat med så kallad missmatchning på arbetsmarknaden betyder att det finns företag som söker arbetskraft parallellt med många arbetssökande.

På en fungerande arbetsmarknad hittar arbetssökanden och företagare varandra, men i Sverige finns hinder för detta. En hårt reglerad arbetsmarknad, som den svenska, gör att arbetskraft och anställningar inte är så flexibla som de skulle kunna vara. Då skulle även rekrytering, utbud och efterfrågan helt enkelt, flyta smidigare. I detta avseende är arbetsmarknadsregleringar, som turordningsreglerna, problematiska.

Parallellt med en enklare reglering av arbetsmarknaden behövs också ett förbättrat utbildningssystem och betydligt livligare samverkan mellan skola och näringsliv. Undersökningar som Svenskt Näringsliv har gjort visar ett mycket starkt samband mellan samverkan skola och näringsliv och fungerande matchning. Elever som under sin utbildning regelbundet har haft kontakt med näringslivet har betydligt bättre utsikter än andra att hitta kvalificerade jobb som matchar deras utbildning.

Smidigare regleringar skulle naturligen även underlätta för företagen att anställa. När företagen får enklare regler att förhålla sig till leder det omgående till att det även för arbetssökanden blir lättare att hitta jobb.

Regeringen har ihärdigt styrt skattepolitiken åt ett håll som gjort det allt mer lönsamt att arbete. Detta är mycket välkommet och en lika naturlig som efterlängtad fortsättning av den politiken, borde vara att avskaffa värnskatten. När den infördes 1995 gjordes det med förevändningen att den bara skulle tas ut under en begränsad period, en så kallad tillfällig skatt. Tillfället har flytt och det är dags att avskaffa denna straffskatt på utbildning och arbete.

Lotta Petterson, regionchef Svenskt Näringsliv

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons