Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Folkkyrka i vår tid

För att Svenska kyrkan ska finnas kvar när också dagens sekulariserade människor inser att det kanske ändå finns ett behov av att luta sig mot något som är större än det egna jaget, krävs det att några tar ansvar.

Annons

År 2000 hände något viktigt med Svenska kyrkan. Banden med staten bröts och riksdagens rätt att besluta över kyrkan förändrades, kyrkolagen upphörde att gälla och kyrkan skapade en egen ordning för sin verksamhet, den så kallade kyrkoordningen. En del var rädda för att det skulle betyda att kyrkan skulle marginaliserad och tappa de flesta av sina medlemmar medan andra trodde att det skulle betyda en vitalisering och att människor skulle engagera sig mer när kyrkan inte längare var statskyrka.

Hur har det gått? Medlemstappet har inte alls blivit så stort, sedan år 2000 har cirka 50 000 människor per år lämnat kyrkan och fortfarande är cirka 6,7 miljoner svenskar med i Svenska kyrkan. Engagemanget är naturligtvis olika i olika församlingar men så väldigt mycket större har det inte blivit. Däremot verkar alltfler tycka att det är viktigt att kyrkan finns som en trygghet när det blåser, vid kriser och katastrofer både individuella och nationella är kyrkan den man vänder sig till. Behovet av stillhet och eftertanke blir allt större för stressade nutidsmänniskor. Att gå in i en kyrka och tända ett ljus ger ro i själen. Betydligt fler än de som vill erkänna det tror nog ändå att Gud finns trots de så kallade Humanisternas kampanj.

För att Svenska kyrkan ska finnas kvar när också dagens sekulariserade människor inser att det kanske ändå finns ett behov av att luta sig mot något som är större än det egna jaget, krävs det att några tar ansvar. Förutom kyrkans anställda leds kyrkans verksamhet av en stor mängd förtroendevalda.

Varför utnyttjar inte medlemmarna i Svenska kyrkan sin rösträtt? Det viktigaste kriteriet på en folkkyrka, utom att hon ska förkunna det glada budskapet om Guds närvaro i världen, är att det är folkets kyrka. Då är det viktigt att kyrkan också leds av representanter för folket tillsammans med präster och andra anställda. Och folket blir knappast ordentligt representerat om 12 procent av svenska kyrkans medlemmar röstar i kyrkovalet!

Vi i FiSK som är ett nätverk av folkpartister och andra liberaler med engagemang i och för Svenska kyrkan och en socialliberal samhällssyn, vill öka barns och ungas kunskap om kristen tro. Vi vill att kyrkan ska ta ansvar för detta när inte längre skolan gör det. Våra barn och unga har rätt att få veta vad kristendom handlar om.

Vi vill också betona kyrkans sociala ansvar, det som kyrkan kallar diakoni. Många människor, och särskilt många unga, känner sig idag ensamma och rotlösa i samhället. Kyrkomusiken, upplevelsen av musik i kyrkorummet, och den stora frivilligrörelsen med över 100 000 körsångare i alla åldrar, är en viktig del av kyrkans verksamhet. Också kyrkans ekonomiska resurser minskar och det är därför viktigt att fundera på var man ska lägga kraften.

Britt Louise Agrell

gruppledare i FISK i kyrkmötet

Gunnel Nordin

1:a namn på kyrkofullmäktigelistan för FISK i Enånger-Njutångers församling

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons