Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Om konsten att vinna ett val

/

Varför gick det som det gick i valet 2006? Svaret på den frågan är grundläggande för analysen av hur de politiska partierna ska agera i nästkommande val för att förbättra sina chanser inför nästa års val.
Därför är partiernas analyser av den valrörelsen som då genomfördes oerhört viktigt för förberedelserna inför den valrörelse som väntar runt hörnet.

Annons

Men också det ganska nyligen genomförda EU-valet. Liksom valrörelser som den senaste tiden har bedrivits i andra länder, såsom exempelvis presidentvalet i USA, valet till stortinget i Norge och det tyska förbundsdagsvalet.

Det handlar helt enkelt om att dra lärdom av vad som fungerat och vad som inte fungerat för att veta hur man ska kommunicera med väljarna.

Det här är grunden. Slarvar man med grunden är risken oerhört stor att hela valrörelsen faller samman precis som alla andra byggen som vilar på otillräcklig grund.

Någon skulle kanske vilja invända och påstå att det måste vara det politiska innehållet som är grunden. Det är en alldeles för naiv inställning.

Det politiska innehållet är på intet sätt oviktigt. Men vet man inte hur man ska kommunicera sitt budskap. Om man saknar förmåga att nå ut med det politiska innehållet till väljarna och presentera det på rätt sätt. Då är risken oerhört stor att buskapet förblir okänt för väljarna, eller ännu värre missuppfattas. Och då vinner man inga val.

Det är en svår konst, konsten att vinna ett val. Att var så pass lyckosam i sin politiska kommunikation att väljarna stoppar "rätt" valsedel i valurnan på valdagen.

För de som trots detta tänker försöka sig på att bemästra denna konst är boken "Väljarna, partierna och medierna – en studie av politisk kommunikation i valrörelsen 2006", av de båda professorerna Lars Nord och Jesper Strömbäck vid Mittuniversitetet i Sundsvall, obligatorisk läsning. Där finns mycket att lära ur den samlade studien, men en oerhört central del för att vara lyckosam i sin politiska kommunikation är att beskriva verkligheten så som väljarna uppfattar den. Och att sedan utifrån denna bild förmedla en "berättelse" om vart man ska och hur man kommer dit. En berättelse som väljarna kan känna igen sig i och känna framtidstro över.

I valet 2006 var Socialdemokraternas bild av Sverige att allt var bra och att jobben var på väg. Alliansens bild handlade om behovet av att bryta ett utanförskap.

Väljarna kände mer igen sig i alliansens bild av Sverige. De kände att alliansen var trovärdiga i att de kunde genomföra de förändringar som de menade var nödvändiga, medan S-regeringen satt fast med bilden av att de inte gjorde vad den hade lovat. Därmed blev valet också en form av misstroendeförklaring mot Göran Persson och hans regering.

Får regeringen förnyat förtroende? Blir det annan majoritet i landstinget? Är det samma eller andra partier som ska styra i kommunen?

Om ungefär ett år vet vi svaret på de här frågorna. Och när vi därefter analyserar de bakomliggande orsakerna till resultatet kommer vi med stor säkerhet att kunna finna svaret i hur pass lyckosamma partierna varit i sin politiska kommunikation. Om de har lyckats att "sätta bilden", förmedla sin "berättelse" och ta kommando över den "politiska agendan".

Mer läsning

Annons