Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nytt fokus på patientsäkerhet

/

Varje år dör omkring 3 000 personer till följd av misstag inom vården. Ytterligare 100 000 personer drabbas av så kallad undvikbar vårdskada, skador som alltså inte borde ha uppstått.
De här skadorna leder varje år till cirka 630 000 extra vårddygn, vilket motsvarar kostnader för omkring 5,7 miljarder kronor.
Det är således både lätt och snabbt konstaterat att misstagen inom vården är på tok för många. Och att de leder till såväl onödiga kostnader som onödigt lidande för patienterna.

Annons

I ett försök att råda bot på det här presenterade regeringen i går lagrådsremissen Patientsäkerhet och tillsyn, som innehåller ett förslag på en helt ny patientsäkerhetslag och bygger på de slutsatser som kom fram i patientsäkerhetsutredningen.

Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSAN) kan i dag bara titta på enskilda fall och inte de mer övergripande bristerna i verksamheten som kan utgöra fara för patienterna. Patienterna som gör en anmälan till HSAN måste också veta vem det är som har gjort fel och rikta sin anmälan mot den personen. Men precis som Socialstyrelsen konstaterade i vårdskadeundersökningen från 2008 beror vårdskador huvudsakligen på brister i strukturer och arbetsrutiner.

Med det nya lagförslaget byter man strategi. Från att tidigare ha försökt att identifiera de läkare och sjuksköterskor som har gjort fel och straffa dessa väljer man att i stället fokustera mer på övergripande situationer som innebär risker för patienterna.

Därför försvinner också de nuvarande disciplinpåföljderna varning och erinran. I stället får Socialstyrelsen en utökad möjlighet att rikta kritik mot såväl vårdgivare som enskild yrkespersonal. Det införs också nya grunder för beslut om prövotid eller återkallande av legitimation. Bland annat kommer prövotid att införas om någon i samband med yrkesutövande har gjort sig skyldig till brott som påverkar förtroendet för den legitimerade.

Lars-Åke Johnsson, som är ställföreträdande generaldirektör vid HSAN, är kritisk till att disciplinåtgärderna tas bort. Han tror bland annat att det kommer att leda till att färre som begår misstag i vården kommer att krävas på ansvar. Men med tanke på de nya möjligheterna för Socialstyrelsen att agera får Johnssons invändningar nog mest anses bero på att hans pastorat avlövas.

Johnsson är också tämligen ensam om de här farhågorna. De allra flesta applåderar förändringen. Till och med Socialdemokraterna ger i stora drag regeringen godkänt.

Positivt är också att patienternas möjligheter att rikta klagomål mot fel och brister förbättras. Patienten kommer inte längre själv behöva ha kännedom om vem eller vad det är som har brustit i behandlingen, utan det räcker med att anmäla själva händelsen. Därefter kommer Socialstyrelsen att förutsättningslöst utreda klagomålet.

Eftersom en stor del av vårdskadorna beror på brister i strukturer och arbetsrutiner har regeringen valt att skärpa ansvaret för vårdgivaren, vilket oftast är det samma som landstinget.

Vårdgivaren får ett större och tydligare ansvar för att utreda händelser, förebygga vårdskador och se till att personalen både är tillräckligt stor och har den kompetens som krävs för att tillgodose kravet på god vård.

Det är för tidigt att säga redan nu om den nya strategin kommer att bli lyckosam. Men det finns goda förutsättningar för att så faktiskt blir fallet.

Dessutom råder det ingen tvekan om att det nuvarande sättet att sörja för patientsäkerheten inte på långa vägar är tillfredställande.

Mer läsning

Annons