Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Naivt om uranbrytning

Annons

Åsa Malmström avslöjar i sin ledare en skrämmande naiv inställning till uranbrytning som ju är en första förutsättning för att ge oss kärnkraftsproducerad el.

I Sverige finns ute i befolkningen som Malmström skriver ett kompakt motstånd mot uranbrytning. Malmström har inga problem med motsättningen ja till kärnkraft men nej till uranbrytning i Sverige.

Hon skriver att vi har rätt att köpa och använda uran på samma sätt som vi köper och använder olja. En jämförelse som haltar betänkligt. Om Sverige hade egna oljefyndigheter skulle vi förstås använda dem på samma sätt som Norge gör. Nu har vi inga egna oljefyndigheter. Dock har vi betydande tillgångar på uranmalm. Man har beräknat att 80 % av urantillgångarna inom EU-området finns i Sverige. Det är inte lite och det vet alla gruvbolag som nu provborrar efter uran här. Malmström vilseleder genom att skriva att tillgångarna är för små för att vara värda att bryta.

Malmström reagerar på att Vattenfall köper uran från Namibia. Ett inslag i SVT:s Aktuellt tog ju nyligen bland annat upp hälsoeffekter med ökad cancerförekomst hos gruvarbetarna där. Det här är ju sedan länge välkänt för alla som satt sig in i kärnkraftens alla katastrofala hälso- och miljöeffekter. Det gäller förstås alla urangruvor. Det handlar ju om radioaktivt uran som ju är en förutsättning för att kärnkraftverken skall kunna producera el. Malmström gör sig skyldig till grov okunnighet eller hyckleri då hon skriver att det är förkastligt att köpa uran från en gruva med dålig "miljöklassificering".

Malmström vill invagga sina läsare i föreställningen att Sverige borde slippa inhemsk uranbrytning och att vi kan köpa uran från "miljögodkända" gruvor utomlands utan dåligt samvete. Det är många okunniga alternativt cyniska politiker och ledarskribenter som medverkat till att inställningen till kärnkraft i Sverige blivit mer tillåtande. Malmström är inget undantag. Uranbrytning och uranhantering kan aldrig någonsin bli miljögodkänd och aldrig någonsin rättvisemärkt. Det blir förstås inte ett dugg bättre av att köpa uran från Kanada eller Australien.

Gruvorna ligger där i områden som sedan urminnes tider tillhört indianbefolkningen och aboriginerna - alla på betryggande avstånd från de stora västerländska städerna. Allt bygger på föreställningen att vi för vårt välstånd har rätt att utnyttja folkgrupper som inte kan värja sig från våra övergrepp.

Det är viktigt att förstå och inse att uranbrytning, kärnkraft och kärnvapen är tre sidor av samma sak. Uranisotopen U-235 säljs som bränsle till kärnkraftverken och i höganrikad form till vapenindustrin för atombombstillverkning.

Det hade inte funnits 20 000 atombomber i världen idag om kärnkraften hade förbjudits. Sverige har tillsammans med andra stora kärnkraftsländer indirekt bidragit till kärnvapenspridningen i världen. Ett mycket tungt ansvar.

Hudiksvall

Ann-Britt Lagerwall och jag delar inte synen på kärnkraft. Jag tror att vi kommer att vara beroende av kärnkraft, dock inte av kärnvapen, för vår elförsörjning under en lång tid framöver. Speciellt eftersom få klimatsmarta alternativ saknas till kärnkraften.

Då är det också viktigt att diskutera både avfallet och uranbrytningen.

Att det finns uran i Sverige och Hälsingland råder det inget tvivel om. Men hur betydande är dem?

Enligt OECD utgör de kommersiellt intressanta eller brytvärda tillgångarna i Sverige mindre än 1 procent av världens samlade tillgångar. Och halterna av uran är generellt låga. Är det då i Sverige vi ska bryta uran? Det tycker inte jag.

Självförsörjningsprincipen gäller för få produkter idag. Vi använder massor av varor utan att de är av svenskt ursprung eller tillverkade i Sverige.

Uranbrytningen är inte oproblematisk. Därför bör den göras på de ställen där det finns som mest uran. Och Sverige borde ställa större krav på det uran som köps in.

Det är min åsikt, som Ann-Britt Lagerwall inte delar. Detta faktum gör mig dock varken till grovt okunnig eller till en hycklare.

Mer läsning

Annons