Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Harrys danska favoriter

/
  • Nioårige Harry lever livet som turist på södra Själland. Häng med till hans favoritresmål!
  • Den finns stora möjligheter till närkontakt med djuren på Knuthenborg. Savannen och Tigerparken är de enda områdena där besökarna måste stanna i bilen.
  • När entréavgiften är betald på BonBon-Land kan man åka obegränsat antal gånger på alla attraktioner.
  • En mycket lång kö leder in i tigrarnas egen park. Det kan ta upp till 1,5 timmar och det gäller att ha ett antal roliga historier på lager.
  • Knuthenborgs noskörningar vandrar fritt på savannen.
  • Det är fritt fram att plocka fossiler nedanför Möns Klint.
  • Möns Geocenter – kul geografilektion.

Djurpark, nöjesfält eller geocenter? Det var inte speciellt svårt för nioårige Harry att välja en favorit bland nöjesutbudet på södra Själland. En anläggning fick toppbetyg och motiveringen var: "Det här kan jag skryta med i skolan."

Annons

Det är inte svårt att hitta dit. Rakt över Öresundsbron (eller färjan Helsingborg–Helsingör) och sedan motorväg söderut med sikte på Rödby. I höjd med Vordingborg är ni framme. Söderut ligger Knuthenborgs safaripark, västerut nöjesfältet BonBon Land och rakt österut Möns Klint och Geocenter.

Utan att så här tidigt avslöja Harrys favorit så kan man förstås gissa att en djurpark och ett nöjesfält smäller högre än ett populärvetenskapligt geomuseum. Visserligen beläget vid vackra Möns Klint (Danmarks svar på klipporna i Dover) men ändå lite väl likt en geografilektion i plugget.

Motorvägen till Rödby är snabb och från Köpenhamn går det så fort att man knappt hinner säga ”röde pölser” innan man skymtar färjeläget i Rödbyhavn. Men den södra delen av Själland är ett av Danmarks mest turistintensiva områden och här finns massor att göra. Både safariparken och BonBon Land ligger på danska tio-i-topplistan och Mön är en av Danmarks vackraste öar. Länts i norr hittade vi en ganska okänd halvö som många turister inte har hunnit upptäcka. Den presenterar vi som vuxen-bonus i slutet av den här artikeln. Efter en heldag på ett kaotiskt  nöjesfält kan även vuxna behöva en morot att se fram emot. Det var den platsen vi hittade och den var värd en liten omväg.

Sibiriska tigrar är nattdjur. Det är viktigt att känna till när man närmar sig den absolut längsta kön på Knuthenborg Safaripark. Under högsäsong innebär det en cirka 1,5 timmar lång väntan för att kunna köra in i Tigerparken. En enkelriktad väg leder in i området och efter en säkerhetssluss med dubbla grindar är vi äntligen framme. Men var är tigrarna? Just det, tigrar är nattdjur och det är inget fel på våra ögon när vi först inte ser några tigrar.

När de så småningom dyker upp är det förstås Harry som ser den första. En jättelik fullvuxen tiger som ligger och slappar i skuggan under ett träd. Så småningom ser vi ytterligare två och några minuter senare en fjärde tiger.

Säkerhetsbestämmelserna är rigorösa i Tigerparken. Det är nästan enklare att beskriva vad man får göra, nämligen köra in långsamt och köra ut lika långsamt. Däremot får vi inte röka, inte öppna fönster, inte kasta ut mat och framför allt måste vi se till att alla dörrar och fönster är låsta. Små barn får inte sitta ensamma i baksätet och hundar måste lämnas in på en hundparkering. Harry tror att tigrarna blir hungriga om de får syn på en jycke.

– Det räcker med en fönsterspringa på några cm för att en tiger ska få in sin tass i bilen, säger en av Knuthenborgs djurskötare och vi väljer att tro på honom.

Vi tjatar på Harry några gånger men han verkar vara den som är minst upphetsad över mötet med världens största kattdjur. Antagligen har han som de flesta barn sett massor av TV-filmer med stora (och snälla) kattdjur i huvudrollerna.

Tigerparken är bara en liten del av Knuthenborg som påstås vara Nordeuropas största safaripark.

Hela området är sex miljoner kvm stort och tar emot ungefär 300 000 besökare per år. Bilen är nödvändig om man ska se hela området. I Tigerparken och på savannen är det av säkerhetsskäl krav på att man använder bil. I resten av området är det möjligt att promenera eller cykla.

70 olika arter och ungefär 1 000 vilda djur har man chans att se på Knuthenborg. Djuren verkar inte vara speciellt rädda för bilarna och det finns antagligen inte någon större anledning att vara rädd för dem. Strutsar lär visserligen kunna sparkas, lamadjuren spottar men på Knuthenborg råder lugnet. Bilarna rullar sakta framåt och när det ligger en struts på vägbanan så är det bara att vänta tills den reser sig igen.

Trots spännande noshörningar och amerikanska jätteälgar så verkar zebrorna och åsnorna vara barnens favoriter. Då är man inne i området där det är tillåtet att lämna bilen och här är djuren  vana vid närkontakt med besökarna. Så vana att det ofta sticker in huvudet i bilarna för att få en godbit.

Knuthenborgs Safaripark har många specialområden förutom savannen och tigerparken.  Fågelparadiset, apskogen och lemurernas rike är några andra temaområden.

Normalt är det väldigt lugnt inne i safariparken men någon gång inträffar det små incidenter. Som när två noshörningar börjar slåss och en djurskötare i en Landrover får skilja dem åt genom att köra på dem och knuffa antagonisterna åt var sitt håll.

BonBon-Land strax utanför Naestved är en nöjespark där man får en känsla av att ett barn eller möjligen en barnslig vuxen person har stått för idéerna. Det är inte så vackert som Tivoli i Köpenhamn, inte så finurligt som Legoland i Billund men väldigt knasigt och mycket roligt. Jag kan redan nu avslöja att det var den här anläggningen som Harry ville skryta med hemma i skolan. På fyra timmar hann han prova ett 20-tal olika rutschbanor, berg-. och dalbanor och avslutade med en stunds guldvaskning. Och fyra timmar var alldeles för kort tid.

BonBon är från början på en godisfabrik i Naestved. Den ”barnsliga vuxna person” som ligger bakom allt knasigt var antagligen Michael Spangsberg som så småningom tog över fabriken och grundade nöjesparken. Det var han som, inspirerad av sin son, kallade bruna godisbitar för hundpruttar och sen följde upp med succéer som måsskit, ankkrubb och rumpor. De fantasifulla namnen har fått följa med från godsisfabriken till BonBon-Land och där heter några av attraktionerna Hundprutt-berg-och-dalbana, Bromsspårsrutschbanan och Trumle Kissblöjas hus.

Den långa raftingbanan, en 550 meter lång och blöt båttur, är en av de populäraste attraktionerna. Nioåriga killar vill däremot ha lite tuffare utmaningar och Harry väljer att åka både Hankatten, Vildsvinet och Räkan tre gånger. Vildsvinet utsågs förra året av tidningen Ekstra Bladet till Danmarks vildaste rutschbana.

Det kostar cirka 200 kr att komma in på BonBon-land och sedan är det fritt fram att åka hur mycket man vill. Två restauranger, fyra grillbarer och tio glassbarer ser till att ingen behöver vara hungrig. En liten varning: den som är bortskämd med Tivolis utmärkta restauranger kommer att bli besviken här. På BonBon-land är maten ganska eländig och det kan vara idé att ha med egen matsäck. För det ändamålet har parken konstruerat fyra ”matsäcksöar”.

Hur stora är förutsättningarna för att ett naturmuseum ska kunna konkurrera med nöjes- och djurparker? Kanske inte så stora men Möns Klint och Geocentrat kan bli en positiv upplevelse även för yngre besökare.

Museet är relativt nyöppnat men huvudattraktionen själv, kritklipporna, har några miljoner på nacken.  De vita klipporna består av porös kalk som långsamt bryts ner av regn och snö. Det innebär att det med jämna mellanrum inträffar ras och så sent som 2007 skapades en 300 meter stor halvö av ett stort skred. Fyra år tidigare hade det också rasat och 1998 störtade utsiktsplatsen Freuchens Pynt rakt ner i havet.

Trots att Möns Klint är ett skyddat naturområde är det tillåtet att plocka fossiler på stranden. Efter det senaste raset hittade en besökare en tand av en ovanlig dinosaurie i rasmassorna.

De flesta skred inträffar på vintern och på sommaren är det nästan  riskfritt att klättra de 500 trappstegen ner till stranden och uppleva Möns Klint däriifrån. Man kan till och med klättra upp i rasområdet där skredet 2007 drog med sig över 100 stora bokar.

Möns Geocenter är ett museum som berättar om Danmarks geologiska historia på ett medryckande sätt. Besökarna får följa med ner i havet för att träffa livsfarliga (och utdöda) dinosaurier eller titta på modeller som beskriver hur det går till när en kalkklippa rasar ner i havet. Den nya tekniken gör det också möjligt att följa med en pilgrimsfalk på en flygtur över Möns Klint.

Hela Mön är ett härligt naturområde med bra vandrarhem och flera Bed & Breakfast-ställen. Strax norr om kalkklipporna ligger det vackra 1700-talsslottet Liselund men den stora överraskningen är den lilla ön Nyord som har broförbindelse med huvudön. Där kör man rakt in i en bevarad 1700-talsby, parkerar bilen och njuter av ett suveränt lunchcafé, loppisar och möjlighet att bo över på områdetsbästa Bed- & Breakfast. Missa inte Nyord!

Mer läsning

Annons