Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Minskat vab-fusk med ökad kontroll

/

Annons

Uttryck som intyg och kontroll ger obehagliga vibbar och leder tankarna mot en kontrollstat som de flesta av oss inte vill ha.

Men vad gör man när människor uppenbarligen fuskar och när kravet på intyg visar att fusket minskar och att samhället spar skattepengar?

Ja, då kanske man ändå måste tillstå att intygen tyvärr fyller en funktion. Även om man helst skulle slippa dem.

Med andra ord är det inte alltid så lätt att ha en positiv grundsyn att människor tar ansvar och gör rätt för sig, när uppenbarligen långt ifrån alla gör det. Då växer kraven på kontroll och restriktioner fram.

För ett år sedan infördes krav på intyg från förskola, familjedaghem, fritidshem eller skola för att få ut ersättning för vård av sjukt barn, allmänt kallad vab.

Förslaget möttes av en berättigad kritikstorm från föräldrar och kommuner. Föräldrar kände sig misstänkliggjorda och personal på skolor och förskolor i kommunerna fick ytterligare en administrativ arbetsbörda.

Kort sagt upplevde många det som ytterligare ett utslag av krångel-Sverige.

Nu visar den analys som Försäkringskassan gör av intyget, enligt Dagens Nyheter, att det misstänkta vab-fusket har minskat sedan det nya intyget infördes.

Innan intyget infördes upptäckte Försäkringskassans kontroller misstänkt fusk bland omkring åtta procent av vab-anmälningarna. Fusket kunde bestå i att föräldrarna begärde ersättning för vård av sjukt barn trots att barnet hade varit på skolan eller förskolan.

Under andra halvåret i fjol visade samma kontroll att det misstänkta fusket gått ned till bara en procent.

Men att antalet vab-dagar under första halvåret i år är det lägsta på flera år går inte att härleda till införandet av intyget. Det kan också bero på barnkullarnas storlek och olika sjukdomsepidemier.

Däremot har det misstänkta fusket ökat något när Försäkringskassan gjort kontroller hos arbetsgivare. Personer som påstått sig vabba har alltså inte varit hemma utan jobbat som vanligt.

Varför det är så har Försäkringskassan inget bra svar på. Ökningen är väldigt liten och kan bero på att de som fuskar har bytt strategi genom att låta någon annan ta hand om barnet medan förälder arbetar.

Då ligger väl ett intyg också från arbetsgivaren i färdriktningen, men frågan är hur långt ett samhälle ska gå när det gäller att kontrollera sina medborgare.

Försäkringskassan uppskattar att hanteringen av intyg kostar omkring 40 miljoner kronor. De undersökningar som låg till grund för regeringens beslut att kräva intyg från förskola eller skola uppskattade att fusket kostar skattebetalarna flera hundra miljoner kronor, någonstans mellan 250 och 600 miljoner.

Fusk är trist. Och i grunden en form av stöld.

Offentliga ersättningar och bidrag som föräldrapenning, sjukpenning och a-kassa ska gå till dem som är berättigade att få det. Och inte till några andra.

Detta rör själva grunden och tilltron till vårt skattesystem. För vem vill betala skatt om några snor åt sig skattepengarna genom att fuska?

De allra flesta är trots allt hederliga och skötsamma medborgare som försöker göra rätt för sig så långt det går.

Den svåra frågan är hur mycket kontrollapparat och byråkrati som denna stora majoritet av medborgare som aldrig fuskar medvetet ska behöva stå ut med för att komma åt dem som fuskar.

Det finns inget enkelt svar på den frågan. Men det finns alltid anledning att varna för marschen mot ett ökat kontrollsamhälle.

Mer läsning

Annons