Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Maritimt kulturreservat med snorkelled

/
  • Lämningarna efter vrak och andra kulturlämningar är ytliga och kan ses från ytan.
  • Lämningarna efter vrak och andra kulturlämningar är ytliga och kan ses från ytan.
  • Järntackor, 40 kg tunga, har hittats på redden.
  • Här syns resterna efter ett pråmvrak.
  • Bo Ulfhielm, marinarkeolog vid Länsmuseet Gävleborg har dykt i vattnen kring Axmar i många år.
  • – Här finns mycket att se, säger Bo Ulfhjelm vid Länsmuseet, som hoppas att det maritima kulturreservatet ska stå klart 2010.
  • Intendent Pernilla Flyg vid Staten Maritima Museer, Cecilia Nyberg, handläggare för naturreservat vid Länsstyrelsen, Bo Ulfhielm, marinarkeolog vid Länsmuseet och Barbro Hårding, antikvarie vid länsstyrelsen och projektledare för Axmar Kulturreservat.

Axmar bruk är unikt i Sverige. På ingen annan plats kan man se en så välbevarad bruksmiljö som fortsätter förbi det orörda hamnområdet och ut i havet.
Nu finns planer på att skapa ett kulturreservat. Inom ett begränsat område finns ett 10-tal registrerade vrak och andra kulturlämningar, som kan ses från vattenytan.

Annons

Nu planeras för en snorkelled eller en vattenstig där besökarna, med dykutrustning eller från båt, ska kunna titta på vraken och andra lämningar, som märks ut med bojar. På bojarna ska det också finns information om varje objekt. Den datering av vraken som gjorts visar att de äldsta är från 1700-talet och de yngsta från 1900-talets början.

– Axmar Bruk är ett industriminne med ytliga lämningar i havet utanför som gör dem lättillgängliga. Kombinationen av en väl bevarad bruksmiljö på land och en industrihistoria som fortsätter ut i havet där den kan ses utan större besvär gör platsen mycket lämplig för kulturturism. För Sverige blir reservatet unikt.

Det säger intendent Pernilla Flyg vid Statens Maritima Museer, som också är projektledare för Nordic Blue Parks, där Axmar-projektet ingår.

Hon säger att besökare är välkomna att dyka på vraken i Axmar och utforska vattnen utanför bruket. Till skillnad mot andra områden där vrakdykning ofta är belagd med restriktioner, ser hon mer än gärna besökare i de här vattnen.

Genom de olika lämningarna, vrak av segelfartyg och pråmar, ballastplatser, ankringsringar på öarna, stenkistor, ankare med mera, kan man följa processen vid bruket och tackjärnets väg till fjärran hamnar.

– Anläggningen av maritima kulturreservat är också ett sätt att öka förståelsen för Östersjöns speciella ekologi och innanhavets fantastiska möjligheter att bevara exempelvis gamla fartygsvrak. De är näst intill intakta efter hundratals år. De vrak som finns registrerade utanför Axmar Bruk har däremot krossats av is och vågor eftersom de legat så grunt, säger Pernilla Flyg.

Miljö och kultur kommer att gå hand i hand i Axmar Bruk. Skärgården utanför Axmar Bruk, på gränsen mellan Söderhamns och Gävle kommuner, är sedan 1978 naturreservat. Kombinationen av natur- och kulturreservat hör inte heller till vanligheterna.

Marinarkeologen Bo Ulfhielm från Länsmuseet Gävleborg har tillsammans med arkeologerna Nicklas och Göran Ekberg från Statens Maritima Museer dykt och inventerat den del av brukets historia som döljer sig under havsytan. På en cirka två kilometer lång sträcka runt Axmar brygga och en halv kilometer ut från land har man registrerat ett stort antal lämningar.

– Vi har dykt på olika platser efter tips som vi fått från lokalbefolkningen och sportdykare. Och det har stämt mycket bra, säger Bo Ulfhielm.

På flera ballastplatser har arkeologerna tagit med sig stenar, glas, porslin och annat som funnits i fartygens lastrum för att behålla stabiliteten när de gick utan last. När de kom till Axmar Bruk för att lasta tackjärn skyfflades ballasten över bord. Sådan högar med ballast finns registrerade på sju ställen utanför bruket.

– Av ballasten kan vi se att många fartyg kom från andra länder eller hamnar i Sverige. På ballastplatserna kan man hitta kultursopor, flaskor och annat som kastats från fartygen. Vi har också hittat tackjärn, som i vissa fall varit stämplade. Förmodligen har tackorna, som vägde 40 kg, fallit över bord när man lastat dem från pråmar till fartyg. Det sägs också att man på bruket sänkte allt sitt tackjärn i havet när ryssarna kom och brände bruket 1721. Någon sådan ansamling av tackor har vi däremot inte hittat, säger Bo Ulfhielm.

På länsstyrelsen arbetar antikvarie Barbro Hårding med projektet.

– Vår ambition är att vi ska kunna få ett kulturreservat i Axmar Bruk 2010. Men ännu återstår många detaljer och hur upplägget med snorkelleden eller vattenstigen ska göras. Det återstår också diskussioner om gränsdragningar för reservatet. På land är det rimligt att tänka sig att slottsparken, slaggstenshusen efter bygatan, hyttan och hamnen ingår. I den maritima delen av reservatet kan man tänka sig att hamnområdet ingår liksom stranden norrut till Stångskär och öarna Saxharen och Slätskär. En del av reservatet kommer att bli både natur- och kulturreservat, säger Barbro Hårding.

Den utformning av kulturreservatet som också omfattar skärgården utanför bruksmiljön ser man som ett mervärde.

I likhet med Pernilla Flyg ser Barbro Hårding inga problem med besökare på vrakplatserna.

– Alla är välkomna att titta på kulturlämningarna, vare sig man dyker eller kikar ner i vattnet från en båt eller kanot, säger hon.

Information om fartygsvraken, deras placeringar och annat kan laddas ner på Länsmuseet Gävleborgs hemsida. Rapporten heter Den maritima kulturmiljön kring Axmar Bruk.

 

 

 

 

Mer läsning

Annons