Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Landstinget Gävleborg vägrar göra som andra

När lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, trädde i kraft år 1994 var den en revolution.

Annons

Äntligen fick människor med stora och varaktiga funktionsnedsättningar möjlighet att själva välja hur de pengar staten viker för dem ska användas. Handikapp- politiken gick från att handla om medicinska och sociala frågor till att fokusera mer på medborgarrätt.

Den som har rätt till personlig assistans får en ersättning från Försäkringskassan på 247 kronor per timme. Den funktionshindrade väljer sedan själv vem som ska ge dem den personliga assistansen – kommunen, ett kooperativ, en egen anställd eller ett privat bolag.

Som privat assistansföretagare skriver jag på en fullmakt där jag på heder och samvete lovar att de pengar den funktionshindrade betalar till oss ska användas till assistans och inget annat.

Det kan tyckas som en självklarhet men så är det tyvärr inte.

Problemen kommer när det handlar om de allra svårast funktionshindrade, de som behöver tekniska hjälpmedel i sitt dagliga liv. Elrullstolar, takliftar och höj- och sänkbara sängar är några exempel.

De statliga pengarna bör inte användas till sånt, det säger såväl Hälso- och sjukvårdslagen som Försäkringskassan. I stället är det vårdhuvudmannen, det vill säga landstinget, som ska bekosta de hjälpmedel som krävs.

Så fungerar det i resten av Sverige, men i landstinget Gävleborg säger man envist nej. Man vägrar helt enkelt att betala för de hjälpmedel som de funktionshindrade så väl behöver.

Vad är då motiveringen till det beslutet?

Landstinget Gävleborg hävdar med bestämdhet att tekniska hjälpmedel i första hand är till för att underlätta assistentens arbete och därför ska räknas som arbetstekniska. Och vips så har man fört över kostnadsansvaret på assistentens arbetsgivare.

I mina många och långa kontakter med SKL, Sveriges kommuner och landsting (numera Regionförbundet) samt med Försäkringskassan, får jag ständigt till svar att de inte håller med landstinget Gävleborg.

Assistansersättningen bör inte användas till hjälpmedel, det är deras fasta övertygelse. Men lagstiftningen är flytande. Det står att pengarna inte bör användas, i stället för skall inte användas. Rent juridiskt kan landstinget Gävleborg därmed fortsätta att leva efter sina egna regler, anser dom.

Frågan är då bara hur vi assistansföretagare ska göra, vi som skrivit på en fullmakt att inte använda den funktionshindrades pengar till annat än assistans. Ska vi sälja lotter på stan för att finansiera de hjälpmedel som till syvende och sist är till för att förenkla livet för våra svårt funktionshindrade uppdragsgivare?

När ska landstinget Gävleborg ta sitt förnuft till fånga och inse att man med sin ståndpunkt har intagit en särställning i Sverige.

Det kan inte vara meningen att såhär viktiga beslut ska vara upp till landstingets goda vilja – en lagskärpning är ett måste. För våra svårt funktionshindrades skull !

Leif Jonsson, VD

A-assistans, Hudiksvall

Mer läsning

Annons