Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En liten konstnär berättar själv

/

En liten konstnär kallar Lars Lerin sin nya bok om sin barndom och uppväxt. Titeln säger en hel del hur han ser på sig själv.

Annons

I den får vi följa honom från födelsen 1954, som redan den var dramatisk. Lille Lars dödföddes fyra veckor för sent. Men hans hjärta började slå igen och han blev en i det närmaste överbeskyddat barn. Flera år senare kom systern.

Lars Lerin växte upp i Munkfors och tillbringade underbara, fria somrar i Hamburgsund i Bohuslän. Han berättar för oss läsare både om sin egen barndom och den tid han levde i. Lars Lerin berättar som han minns det, och när det gäller de typiska tidsbilderna är de ganska förutsägbara, exempelvis förtvivlade alla vi som var barn och stod under den svarta himlen 1957 över hunden Laikas hemska öde där uppe.

Egentligen var väl hans barndom inte helt olik andra barns i det framväxande folkhemmets tid. Det var Lars själv som var olik. Han ville vara med flickor och kallades Tösa av de elaka. Senare visade det sig att det var pojkar han älskade, Kaj var den förste. Men det tog slut när pappa hittade ett kärleksbrev till honom och de inte fick träffas med.

Långt senare tog Kaj sitt liv, 16 år gammal. Var det mitt fel? frågar Lars Lerin, men går inte mer in på det. I stället beskriver han sedan hur förtvivlade föräldrarna blev när han snattat en dagbok i bokhandeln, kanske i protest.

Det är som alltid Lars Lerins akvareller som imponerar. Boken innehåller mer än två hundra bilder, en otrolig mängd att bläddra igenom och stanna till vid.

Han har haft det lerinska familjealbumet som grund. Både för sina bilder och sina minnen. De skildrar inte bara hans barndom och uppväxt utan kan fungera som arketypen för många andras i ett Sverige för ett halvt sekel sedan.

En del av akvarellerna är försedda med bildtexter, som fotoalbumet. Därför blir det en berättelse i berättelsen att följa dessa.

Andra har han målat direkt ut minnet. Dessa är fyllda av den känsla och vattenbehandling som alltid kännetecknar Lars Lerins akvareller.

Mer läsning

Annons