Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kommunen målar i onödigt mörka färger

/

Katastrofen för skolan är nära förestående. I varje fall om Glada Hudikskolan och Norrskenets Friskolor AB får etablera grundskoleverksamhet i enlighet med de av Skolinspektionen beviljade ansökningarna.
Det är svårt att tolka Hudiksvalls kommuns reaktion över friskoleetableringen på något annat sätt.

Annons

Det yttrande som kommunen nu har lämnat in till förvaltningsrätten i Stockholm med anledning av det överklagande av tillståndet fortsätter på den här inslagna linjen.

Enligt Anna-Carin Keisu (S), som är ordförande i Lärande och kulturnämnden, ökar kommunens kostnader med drygt 40 miljoner kronor varje år om friskolorna fyller alla sina platser. Skolinspektionens bedömning att kostnadsökningen bara är av tillfällig art, till man har anpassat skolorganisationen, dömer man från kommunens sida ut fullständigt. I yttrandet till förvaltningsdomstolen anger man att även efter en organisationsanpassning så kommer de planerade friskolorna att förorsaka kommunen en permanent kostnadsökning på tio miljoner kronor per år.

Det här betyder å andra sidan inte att kostnaderna kommer att öka i just denna omfattning för kommunen i det fall kommunen inte lyckas med sitt överklagande. Kommunens siffror bygger på att de båda friskolorna fyller alla de elevplatser som de ansökt om. Och det är långt ifrån säkert att så verkligen blir fallet.

För trots att tillströmningen av intresseanmälningar tycks vara god hos båda friskolorna är det inte omöjligt att en del har anmält intresse hos båda. Dessutom är det bara intresseanmälningar det handlar om. Och även om det skulle visa sig att finnas ett tillräckligt stort intresse för att fylla platserna så är det inte säkert att friskolorna lyckas att skapa förutsättningar för att ta hand om alla eleverna. Om utökningen sker successivt bör även kostnaderna för kommunen bli lättare att hantera.

Fast visst är det så att allt det som kommunen beskriver skulle kunna ske. Därför vore fel att helt avvisa de påståenden som kommunen anför i sitt yttrande.

Däremot kan man fundera över syftet med att man uttrycker sig så som man gör. Hade kommunen varit mer tillmötesgående och intresserade av att erbjuda elever och föräldrar en större valfrihet hade man inte behövt måla bilden så svart. Fast då hade det å andra sidan heller inte varit frågan om att överklaga de beviljade tillstånden.

Det finns nämligen goda skäl till att ha en betydligt positivare inställning till friskolorna än den som Hudiksvalls kommun visar upp. I forskningsantologin Friskolorna och framtiden – segregation, kostnader och effektivitet framgår det tydligt att friskolor har en positiv inverkan för skolväsendet som helhet.

Där konstateras bland annat att den konkurrens som friskolorna medför främjar kvaliteten. Även i den kommunala skolan, som alltså inte alls utarmas. Den visar också att det inte finns några systematiska skillnader i elevkostnad mellan de kommuner där det finns friskolor och där så inte är fallet.

Det finns alltså skäl att misstänka att de eventuella kostnadsproblem som Hudiksvalls kommun har inom sin skolorganisation inte är föranledda av en eventuell friskoleetablering. Utan tvärtom vilar på helt annan grund.

Mer läsning

Annons