Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Klimatåret 2009 – feberhett, men antiklimax i Köpenhamn

2009 var året då världens ledare skulle komma överens om ett nytt, ambitiöst och långtgående klimatavtal.

Annons

Så blev det inte, men klimatåret kännetecknas av ett kraftigt ökat engagemang från alla världens håll och förhoppningsvis kan vi nå ett bindande klimatavtal under 2010.

Det redovisades en rad nya rekord, som vi helst velat slippa. En internationell studie visade att koldioxidutsläppen, trots lågkonjunkturen, fortsatte att öka under 2008 och var 29 procent högre än år 2000. Världsmeteorologiska organisationen WMO rapporterade om rekordhöga halter av växthusgaser i atmosfären och en annan studie visade att koldioxidhalten nu är högre än under de senaste 2 miljoner åren.

Detta får konsekvenser. Trots kyla och snöfall i juletider blir också 2009 ett varmt år.

Issmältningen i Arktis går fortare än väntat och havsnivån kan under de närmaste hundra åren komma att stiga betydligt mer än tidigare beräknat, enligt en ny rapport till regeringen.

Under hela året pågick intensiva förberedelser inför Köpenhamnsmötet. Stort hopp sattes till Barack Obama som tog plats i Vita huset i januari. I juli kom en ljusglimt, då de industrialiserade länderna i G8-gruppen enades om att uppvärmningen inte får överstiga 2 grader och att de globala utsläppen måste halveras. Men sedan gick det inte som vi hade hoppats.

Toppmötet mellan de 193 länderna i Köpenhamn blev tidvis tumultartat. Till slut –efter en lång nattmangling på mötets sista dygn –lyckades ändå ledarna för stora utsläppsnationer nå en uppgörelse, ”Copenhagen Accord”. I överenskommelsen antas ett tvågradersmål, men inga konkreta utsläppsmål.

Det var en stor besvikelse.Konsekvenserna av klimatförändringarna är skrämmande, men har enligt Naturvårdsverkets årliga attitydundersökning inte lett till uppgivenhet. Svenskarnas beredskap att minska sina egna utsläpp av växthusgaser ligger kvar på en mycket hög nivå och allt fler har gjort något i sitt vardagsliv för att minska sin klimatpåverkan. Samtidigt efterlyser svenskarna information om hur utsläppen kan reduceras.

Det lokala arbetet med att minska klimatpåverkan fortsatte under året. Flera kommuner inför nya styrmedel: i Karlstad satsas 100 miljoner kronor på att minska energianvändningen i fastigheter och i Örebro och Västerås infördes ”koldioxidskatt”på kommunala flyg- och bilresor.

Även inom näringslivet fortsätter klimatarbetet. Nio vd:ar i det svenska nätverket Business Leaders Initiative on Climate Change (BLICC) var eniga om att klimatfrågan leder till bättre affärer och över 200 företag skrev under Naturskyddsföreningens Klimatstafett.I slutet av december fick vi ett kvitto på att ansträngningarna ger resultat. Sveriges utsläpp av växthusgaser har nu minskat med 8,5 miljoner ton eller cirka 11,7 procent sedan 1990.

Den avgörande frågan inför 2010 är om besvikelsen efter Köpenhamn leder till handlingsförlamning, eller om engagemanget från världens befolkningar och regeringar till och med ökar.

Lars Westermark

Chef Naturvårdsverkets Klimatpolicyenhet

Mer läsning

Annons