Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kämpigt för kvinnojourer

/

Irene Modd vet hur det är att vara barn i en misshandelsfamilj. Hon såg sin pappa slå mamman - under många år. Misshandeln upphörde inte förrän pappan dog. Nu är också mamma borta.

Annons

I dag har trebarnsmamman Irene fyllt 55, jobbar som fritidspedagog på förskola och är verksam som ordförande i Kvinnojouren Ringblomman sedan åtta år tillbaka.

Inom Ringblomman arbetar Irene Modd mycket med barn - barn till misshandlade mammor.

- Jag har en bra bild av hur de här barnen tänker och känner. Jag har ju själv varit i samma situation och skuldbelagt mig själv, undrat vad jag gjort för fel, då pappa slog och skrek.

- Barn som upplevt våld i nära relationer ser ofta sig själva som grundorsak till problemet. Så är det. Tyvärr, säger Irene Modd.

Det bästa vore naturligtvis om Ringblomman försvann - om män inte misshandlade kvinnor och föreningen inte behövdes.

Men män slår kvinnor. Och föreningen tvingas leva vidare.

Irene Modd befarar en viss anstormning efter semesterperioden. Det är efter semestern, efter julhelgen, efter nyårshelgen som samtalen kommer.

- Kvinnorna försöker efter bästa förmåga hålla ställningarna till dess vardagen är tillbaka. Ofta handlar det om att de vill försöka hålla ihop familjen, inte minst för barnens skull. Men då vardagen kommer ringer de, säger Irene Modd.

Ett snabbt växande problem för landets kvinnojourer är följderna av den så kallade fruimporten. Män importerar fruar, lovar dem ett bättre liv men utnyttjar istället kvinnorna fysiskt och mentalt.

Mer läsning

Annons