Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kakelugnen – mer än en energikälla

/

Konsten att värma upp sitt hus på bästa och billigaste vis, har alltid varit i människors intresse. Kakelugnen hade sin storhetstid, det vet Birgitta Lundblad. Hon arbetar på en bok om Arbrå Kakelugnsfabrik.

Annons

Energirådgivning är en av Träslottets käpphästar. I fredags var det dags för en av sommarens första byggnadsvårdsdagar, med å ena sidan moderna pellets- kaminer och solceller, å andra sidan ett stycke kakelugnshistoria.

länge jobbat på en bok om kakelugnar och i synnerhet tillverkningen vid fabriken i Arbrå. Hon vill lyfta fram kakelugnen som en del av huset, lika viktig till form och funktion som resten av inredningen. Inte enbart som värmekälla alltså.

– Kakelugnar i borgerliga miljöer har blivit beskrivna förut. Men inget tidigare projekt har handlat om allmogens kakelugnar.

kalla Hälsingland för de vita kakelugnarnas landskap. Det vita som stod så fint mot resten av rummet, målningar, tapeter och bårder.

Arbrå kakelugnsfabrik hade sin tid mellan 1850 och 1921. Det fanns tillverkning i hela länet, men fabriken i Arbrå var den nordligaste i landet.

låg på Lundnäs, alldeles till höger vid brofästet på vägen mot Flästa. Där finns fortfarande spår i marken efter fabriken, kakelskärvor som gömmer sig i jorden. Fabriken, som hade femtio anställda, flyttade senare till andra sidan älven.

ett riktigt hantverkscentrum nere vid älven, med både smedja och linskäkt.

För att hitta uppgifterna om kakelugnarna och bilda sig en uppfattning om hur de såg ut, har Birgitta Lundblad lusläst gamla pris- kuranter.

också fått komma in i många hem och fotograferat kakelugnar. Jag vill verkligen passa på och tacka alla som släppt in mig! De undrar säkert vart boken tog vägen, jag har jobbat med det här i flera år. Det har kommit några andra böcker i vägen, men nu hoppas jag på utgivning nästa år.

Arbrå kakelugnfabrik hade sin egen formgivare. En var arkitekt och hette Bror Almquist.

inspirerats av bygden på många vis. Bland annat har han tagit upp utformningen av bygdens öppna spisar när han ritat sina kakelugnar och dekorerat dem i samma stil.

– De riktigt tidiga kakelugnsmakarna gjorde hela jobbet, från arbetet med att ta upp leran till den slutliga uppsättningen. Men på fabriken fanns det flera yrkeskategorier, modellörer till exempel, som gjorde krönen till ugnen.

landskapets keramiktillverkning, som hon tycker fått oförtjänst lite uppmärksamhet.

– Ja, det har verkligen tillverkats fin keramik här.

Och hon vill gärna se fler kakelugnar som kan ha anknytning till kakelugns- fabriken i Arbrå. Hör av er med era berättelser till Birgitta Lundblad!

Mer läsning

Annons