Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En smak från belgiska Flandern

/
  • Luc och Martine van Louwe kom till Sverige i slutet av 60-talet. Båda är utbildade sjukgymnaster.
  • Det är Martine som tar hand om matlagningen. Luc har dock ett ansvarsområde – att göra i ordning potatisen.
  • Soppa är en klassisk belgisk förrätt. Den här champinjonsoppan smakar bättre än vad den ser ut.
  • Vlaamse hutsepot är mer av en hösträtt berättar Martine. Men med allt regn den senaste tiden passar den utmärkt.
  • Efterrätten bestod av honungsmelon tillsammans med en kompott gjord på svartvinbär och crème fraîche.
  • Ingen belgisk middag utan en liten chokladtryffel till efterrätt.

Det finns miljontals olika smaker för den nyfikne att uppleva.
Hemma hos Luc och Martine van Louwe bjuds det på klassisk flamländsk mat.
Eller vad sägs om champinjonsoppa, rotfruktsgryta och belgisk choklad?

Annons

När vi kommer fram till den gamla 70-talsvillan i vitt tegel hälsar Luc van Louwe oss välkomna i dörren.

– Är ni hungriga? frågar han oss med en charmig accent, som låter som ett mellanting av tysk och fransk brytning.

Vi blir mottagna i källarentrén och går uppför trappen som leder oss direkt in i köket, där Martine har fullt upp med grytor och kastruller. Men precis som tv-kockarna har hon förberett lite i förväg.

– Gör man grytan kvällen innan hinner den stå och dra till sig av smakerna bättre, säger hon.

Överallt i huset står, ligger eller hänger det minnen från deras många resor. I ett av hörnen står en stor kalebasskål från Gambia, Afrika.

– Vi har besökt över 100 länder. Det är vårt stora intresse, att resa runt och uppleva andar kulturer, säger Luc van Louwe.

När det kommer till mat är Belgien mest känt för sina pommes frites. Dessa säljs på många håll i gatustånd och serveras ofta med majonnäs. Nationalmaträtten är Mosselen-Friet, musslor serverade med pommes frites. Tyvärr bjuds det inte något från havets läckerheter i dag. Det är inte säsong.

– Musslor brukar finnas alla månader om året som innehåller "r". Så under maj, juni, juli och augusti är det svårt att få tag på några färska, säger Martine.

Istället blir det en klassisk belgisk gryta, Vlaamse hutsepot – en rotfruktsgryta med fläskfilé. Men innan dess är det dags för förrätten, som serveras genom den lilla luckan mellan köket och vardagsrummet.

I Belgien är det vanligt med trerättersmiddag och kutym att alltid börja med en lättare soppa.

– Även på vardagarna. Men vi brukar hoppa över det och nöja oss med tvårätters när vi är här hemma, säger Luc.

Belgisk mat är väldigt lik den svenska husmanskosten, i den meningen att det ska vara lättlagat och gjort på mycket basvaror. Precis som i Sverige brukar det alltid serveras potatis till maten, i någon form.

– Belgien är ett riktigt potatisland, säger Luc på sin varma dialekt.

När vi talar om Belgien är det näst intill tjänstefel att inte nämna den rika ölkulturen. Trots sin ringa storlek erbjuder Belgien över 300 olika ölsorter.

Många lokala småbryggerier har, till skillnad mot i Sverige, överlevt en hård tid i kampen mot de stora bryggerijättarna. Så naturligtvis serveras vi belgiskt öl till maten, trots att varken Luc eller Martine är så förstjusta i det.

– Egentligen är jag väldigt dålig reklam för Belgien eftersom jag inte dricker öl. Trots att min far hade eget bryggeri och vi gjorde vårt eget öl, säger Martine.

Och ingen belgisk middag är komplett utan en efterrätt. Vad passar då inte bättre än den berömda belgiska chokladen?

– Vi är ett chokladland också, säger Martine och skrattar.

Mer läsning

Annons