Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En väckarklocka för både Bollnäs och Ovanåker?

/

Hur är det med företagsklimatet i Bollnäs och Ovanåker? Som vanligt skulle man kunna säga. Varken i toppen eller i botten.

Annons

Fast närmare botten än toppen om sanningen ska fram.

Det visar årets siffror som Svenskt Näringsliv nyligen publicerade.

Som vanligt är rankingen av det lokala företagsklimatet en tämligen förutsägbar historia. Det är föga överraskande att kommuner som Solna, Vellinge, Habo, Danderyd finns med bland topp tio. Det vill säga kommuner som befinner sig i tillväxtregioner och/eller har en lång företagstradition i befolkningen.

Det handlar då om Mälardalen, Skåne och Småland, även om Gnosjö, som av tradition betraktats som företagandets Mecka, kommer först på 19:e plats.

Men det är ju ändå långt från Hälsingekommunerna. Bollnäs hamnar på plats 217 och har ryckt upp sig 18 placeringar, medan Ovanåker har tappat hela 67 placeringar och hamnar på plats 218, en placering efter Bollnäs.

Bäst i Hälsingland är Söderhamn med plats 174, trots att kommunen tappat 54 placeringar sedan förra årets mätning.

Kommunrankningen utgår från ett stort antal faktorer. Infrastrukturfrågor som väg, flyg och järnväg är naturligtvis svåra att påverka på kommunal nivå. Om stambanan eller en stor Europaväg passerar genom kommunen är det ju en tydlig konkurrensfördel.

Arbetskraftstillgång kan påverkas lokalt, men beror också på yttre faktorer. Politikers och kommunala tjänstemäns attityder till företagande är däremot sådant som lokala makthavare har ett mycket omedelbart inflytande över, liksom kommunens företagarservice och tillämpning av lagar och regler.

Om man ser till kommunpolitikernas attityder till företagande har det försämrats med 56 placeringar i Ovanåker, medan skolans attityder till företagande har blivit bättre.

Skolans attityder visar upp den bästa placeringen av de enskilda faktorerna med plats 82. Det är ju lovande för framtiden. Men det hjälper föga om skolan är positiv om sedan ungdomarna sedan antingen flyttar eller möts av lite njuggare inställning av kommunen.

Glädjande nog är också allmänhetens attityd till företagande rätt stor i Ovanåker med plats 106.

Kommunala tjänstemäns attityder till företagande gör en uppseendeväckande djupdykning och tappar 179 (!) placeringar, från 78 vid förra mätningen till 257 i år. Det borde ge anledning till reflektion.

Bollnäs uppvisar ingen motsvarande djupdykning, men där har de kommunala tjänstemännens attityder till företagande blivit bättre och skolans attityder sämre. I Bollnäs har allmänhetens attityder till företagande också blivit sämre, däremot fungerar tele och IT-nät bra.

Företagarna i båda kommunerna tycker konkurrensen från kommunala verksamheter blivit ett större problem än tidigare, däremot har medias attityder till företagande förbättrats påtagligt i de båda kommunerna.

Man ska nog akta sig för att dra för långt gående och detaljerade slutsatser av sådana här rankningar. Men man kan se tendenser, dels om det totala läget i rankingen och dels om upp och neråtgående trender i de enskilda faktorerna.

Att Hälsingland inte direkt ligger i en tillväxtregion är något som vi måste leva med och förhålla oss till. Det innebär inte att loppet är kört och att Hälsingekommunerna med nödvändighet ska befinna sig bland de ett hundra sämsta kommunerna.

Det går att påverka och förändra företagsklimatet med medvetna satsningar som går ut på att förändra attityder och uppmuntra till entreprenörskap och företagande.

Det börjar redan i skolan med exempelvis UR-företagande. Men det behövs också större medvetenhet bland politiker och kommunala tjänstemän om företagandets villkor. Varför finns det så få företagare i våra beslutande församlingar?

Politiker skapar inte företag, men deras attityder och beslut kan påverka företagsklimatet påtagligt.

I den meningen borde rankingen vara en väckarklocka för både Bollnäs och Ovanåker.

Mer läsning

Annons