Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Den svårlösta konflikten – utan färdiga svar

/

När börjar livet? När blir fostret en människa? Är kvinnan och fostret två olika individer? Hur hanterar vi beskedet som fosterdiagnostiken kan ge?

Annons

Dessa frågor står inte högst upp på den politiska agendan. Av naturliga skäl.

Abortfrågan är inte längre någon het politisk fråga i vårt land. Vi har en rimlig lagstiftning grundad på en bred politisk enighet. Utifrån vad vi idag vet och kan enas om.

Ändå är den svåra frågan om det ofödda barnet långt ifrån självklar. Svaren och ståndpunkterna kan aldrig betraktas som en gång för alla givna. Medicinsk forskning gör nya framsteg och upptäckter. Och de psykologiska, etiska och juridiska perspektiven förändras över tid.

I våras kom en bok som är ett spännande, lågmält och konstruktivt bidrag till samtalet om livets början. Boken heter Den svårlösta konflikten – om den ofödda människan (Veritas förlag), och diskuterar frågan ur en rad olika synvinklar.

Där finns det medicinska och juridiska perspektivet, såväl som det psykologiska och filosofiska. De tio författarna är välkända forskare, läkare, sjuksköterskor och psykologer.

De vill problematisera, snarare än ge färdiga svar.

Kerstin Hedberg Nyqvist, sjuksköterska, lektor och forskare vid Uppsala Universitet och Akademiska sjukhuset, framhåller att det inte är problemfritt att sätta en gräns för abort vid en viss vecka – oavsett religiös eller etisk övertygelse om när detta foster anses vara en människa och därmed ha skyddsvärde.

"Det är ju inte så att fostret plötsligt, vid en viss mognadsgrad, förändras och därmed fyller ett enkelt kriterium för att vara barn", skriver hon.

Genom den utvecklade ultraljudstekniken kan forskare följa och beskriva hur fostret utvecklar olika färdigheter under graviditeten. Redan under 6:e veckan ses exempelvis spontana rörelser. Fostret sträcker och böjer ben och armar och rör på huvudet. Och redan då finns smaklökar på tungan.

Jan Perselli, fil.dr i Hälsa och samhälle, renodlar tre möjliga ståndpunkter. En ståndpunkt att livets början består i att det befruktade ägget redan från befruktningsprocessen är bärare av mänskliga rättigheter, en annan att bara de som är levande födda kan ha mänskliga rättigheter, och en tredje att fostret får dessa rättigheter vid något visst tillfälle under graviditeten, eller ökar allt eftersom graviditeten framskrider.

Den svårlösta konflikten – om den ofödda människan – blir inte lättare sedan man läst boken. Snarare blir den än mer komplicerad. Och alla fastlåsta dogmatiska positioner som många människor har när det gäller det ofödda livet känns befriande avlägsna.

I stället skriver professor emeritus i medicinsk etik vid Karolinska institutet, teol.dr. Erwin Bischofberger: "Att träda fram med anspråk på att företräda och förkunna den enda sanningen kan uppfattas som påfrestande förmätenhet."

Samtidigt tycker han att vår abortlag, som frånkänner fostret rätten till eget liv fram till den 18:e graviditetsveckan, är problematisk. "Det är oförsvarligt att ett civiliserat samhälle placerar ett avsnitt i en människas liv i ett lag- och rättslöst ingenmansland", skriver han.

Att göra aborter olagliga har ingen positiv effekt på antalet aborter. Tvärt om har länder med liberal lagstiftning och god tillgänglighet lägre aborttal.

USA, där den moralkonservativa rörelsen drivit vulgära antiabortkampanjer, har dubbelt så många aborter som Västeuropa. Att dessa moralkonservativa abortmotståndare samtidigt ofta är förespråkare för dödsstraff är motsägelsefullt!

Internationella jämförelser visar att det bästa sättet att minska antalet aborter är ökad upplysning, bättre tillgång till familjeplanering och legalisering.

Mer läsning

Annons