Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Demokratin kräver folkvald statschef

/

I år är det 200 år sedan en fransk militär blev svensk kronprins. Kungens farfarsfarfarfarfar Jean Baptiste Bernadotte valdes till tronföljare vid riksdagens möte i Örebro 1810 efter att den tidigare kronprinsen hade dött i ett slaganfall.

Annons

Den första Bernadotten valdes alltså av riksdagen, men under de tvåhundra år som passerat sedan dess har det varit dåligt med val till posten. Hans ättlingar har helt enkelt ärvt jobbet som svensk statschef sedan dess.

Med åren har statschefens roll ändrats radikalt och kungen har nu främst en ceremoniell och symbolisk funktion. Trots att Kungen öppnar riksmötet, är ordförande i Utrikesnämnden och ackrediterar nya ambassadörer, så är hans politiska makt försumbar.

Kungafamiljen får inte uttala sig politiskt och röstar av princip inte i valen. Inte heller gäller den lagstadgade religionsfriheten för kungafamiljen, som tvingas bekänna sig till en viss religion i grundlagen.

Statschefen och dennes familj lyder helt enkelt inte under samma lagar som vi andra. Kungen kan exempelvis inte åtalas och nu i veckan visade det sig gälla hela familjen.

Efter sitt bröllop åkte Victoria och Daniel iväg på en lyxig bröllopsresa. Stora delar av resan var en present från en svensk multimiljonär som ställde privatplan, lyxyachter och semesterhus till parets förfogande. Detta fick till följd att kronprinsessparet anmäldes för mutbrott av flera privatpersoner.

Men det visade sig att det inte ens gick att utreda anklagelserna. Överåklagaren kom nämligen fram till att Kronprinsessan inte omfattas av lagstiftningen kring mutbrott. Därför att Victoria varken kan räknas som arbetstagare eller uppdragstagare i och med att hon ärvt sitt ämbete. Som en konsekvens av detta anses hon vara omutbar.

Alltså kan anklagelserna emot henne inte utredas. Och huruvida bröllopsresan ska betraktas som en värdefull, men berättigad, gåva eller en korrumperande muta får vi aldrig veta.

Faktum är att stödet för kungahuset har minskat den senaste tiden. Trots allt ståhej kring bröllopet. Trots att de sympatiska personerna Victoria och Daniel fått så mycket plats i medierna.

Andelen svenskar som vurmar för monarkin minskar för varje år. Göteborgs universitet mäter svenskarnas inställning sedan 1990-talet och andelen som vill behålla monarkin är nu nere i 56 procent. 2003 var motsvarande siffra 68 procent. Förtroendet för kungahuset var vid senaste mätningen lägre än någonsin och stödet för monarkin hade minskat i samtliga grupper, inklusive bland borgerliga väljare.

Samtidigt som stödet för monarkin minskar så inser fler och fler att det är otidsenligt med en statschef som föds till titeln. Oavsett om denne har en liten egentlig makt eller främst är en sorts maskot. Oavsett om denne person verkar göra ett bra jobb med att representera Sverige eller inte. Andelen som vill införa republik ökar för varje år och enligt den där mätningen från Göteborgs universitet så tog mer än var femte svensk aktiv ställning för republik förra hösten.

Så kanske är det inte längre orealistiskt att tänka sig en demokrati som omfattar även vem som är svensk statschef. Riksdagen klarade ju uppenbarligen av att välja en sådan redan för 200 år sedan.

Mer läsning

Annons