Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Därför tvingas resenärerna vänta

/

Att tågtrafiken inte har fungerat så som den borde, allra minst de två senaste vintrarna, kan inte ha gått många förbi.
För resenärerna har problematiken med försenade och inställda tåg, bristfällig information samt en blandning av frustration och hopplöshet varit minst sagt påtaglig.

Annons

Att skälet till de flesta av problemen beror på bristande underhåll råder det ingen som helst tvekan om. Till viss del av tåg och vagnar, men framför allt av räls, växlar, ledningar och annat tillhörande infrastrukturen.

Att det ser ut så här är heller ingen överraskning. Tvärtom är det ett resultat av att drift och underhåll av järnvägen nedprioriterades under flera år i början av 2000-talet. Och som de flesta vet så innebär ett bristande kontinuerligt underhåll ofta att det blir avsevärt mycket dyrare att åtgärda i efterhand, i synnerhet om saker och ting börjar gå sönder eftersom underhållet släpat efter.

Alliansregeringen har ofta fått kritik från oppositionen för att den inte anslår mer pengar till järnvägsinvesteringar samt för drift och underhåll av den samma. Och försöker på detta sätt skylla alliansen för problemen de senaste två vintrarna.

Det är förvisso ett riktigt påpekande att såväl investeringarna ny järnväg som underhåll av den samma mycket väl borde kunna vara större. Men av anledningar som vi ska återkomma till känns det minst sagt falskt att oppositionen levererar denna kritik.

I Dagens Industri kunde man tidigare i veckan läsa att resurserna till underhållet av det svenska järnvägsnätet minskar, trots regeringens löften om ökade resurser.

Det här beror på att Trafikverket under förra året nyttjade en anslagskredit på 760 miljoner kronor, i praktiken så lånade man alltså pengar ifrån kommande års anslag. Därför är det inte så konstigt att Trafikverkets siffror visar att man använde 7,4 miljarder kronor till drift och underhåll i fjol, medan man i år, efter regeringens tillägg på 800 miljoner kronor, beräknas att använda 7 miljarder kronor.

I det här sammanhanget är det också intressant att titta på den granskning som tidningen Riksdag & Departement gjorde nyligen. Den visar att Banverkets äskanden till förra S-regeringen prutades ner med i snitt 5 procent per år 2000–2006. Störst var nedprutningen 2001 Banverket begärde drygt 3,5 miljarder kronor till drift, underhåll och trafikledning, men regeringen bara beviljade 2,5 miljarder kronor. Det är en skillnad på hela 27 procent.

Räknar man med det senaste tillskottet från alliansregeringen, alltså de 800 miljoner kronorna, så har anslaget till Banverket/Trafikverket för drift, underhåll och trafikledning varit i snitt 3,6 procent högre än vad verket har begärt.

Alltså. Medan Socialdemokraterna, med stöd av Miljöpartiet och Vänsterpartiet, under första halvan av förra decenniet skar ner på det begärda anslaget, så har alliansregeringen beviljat mer pengar än den begäran som verket inkommit med.

Ännu tydligare blir skillnaden när man tittar på hur mycket som anslagits till drift och underhåll i de så kallade planperioderna. Planperioden 2004–2015 anslog S-regeringen 38 miljarder kronor. När alliansen tillträdde reviderades planerna, och för planperioden 2010–2021 höjdes anslaget till 64 miljarder kronor.

Det är en ordentlig ökning. Det verkar förvisso inte vara tillräckligt för att råda bot på alla problem. Men att Håkan Juholt har mage att stå och tala om resenärer som står och fryser på perrongen är fullständigt sanslöst, när det är hans eget parti som bär största skulden till att så är fallet.

Som om inte detta vore nog fanns det när Åsa Torstensson (C) övertog ansvaret för infrastrukturfrågorna skulder hos Banverket och Vägverket på mer än 23 miljarder kronor.

Dessutom saknades det nästan 66 miljarder kronor i den förra S-regeringens infrastrukturplan för att finansiera alla de nya investeringar som man tillsammans med V och MP lovat att genomföra.

Allt det här fick Torstensson börja med att städa upp, innan det var möjligt att ta tag i nya investeringar och öka anslaget till drift och underhåll.

Så när de här frågorna diskuteras är det bra att veta att Socialdemokraterna gärna lovar runt, men att de däremot håller tunt.

Mer läsning

Annons