Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bättre välfärd i Söderhamn än i Bollnäs?

/

Annons

Hur många gånger har inte frågan ställts: Skulle du kunna tänka dig att betala mer skatt om sjukvården och skolan blir bättre?

Inte många svarar nej på ett sådant upplägg.

Problemet är bara att hög skatt och god välfärd inte är kommunicerande kärl.

Visst finns det ett samband, men det är inte så enkelt att bara man höjer skatten så blir skolan och sjukvården bättre.

Vi behöver bara göra en snabbkoll över skatterna i våra sex kommuner i Hälsingland för att få detta bekräftat. Kommuner som har ungefär likadana förutsättningar och befolkningsstrukturer, där Bollnäs har lägst skatt och Nordanstig högst.

Men är välfärden bättre i Söderhamn, där en medelinkomsttagare betalar 2 300 kronor mer i skatt per år än i Bollnäs? Är välfärden bättre i Nordanstig där skattebetalaren betalar 4 800 kronor mer per år än i Bollnäs?

I Ljusdal betalar medelinkomsttagaren 4 500 kronor mer i skatt per år än i Bollnäs. Och i Ovanåker och Hudiksvall är skatten 3 000 respektive 2 600 kronor högre per år än i Bollnäs

En familj med två medelinkomsttagare, som bor i kommunen med lägst skatt i Hälsingland, får alltså nästan 10 000 kronor mer per år i plånboken, än den som bor i kommunen med högst skatt. Och det beror knappast på att välfärden är sämre i kommunen med lägst skatt.

Att skatter är viktiga och en garant för välfärden är självklart. Men det finns inget enkelt samband. I så fall skulle väl den maximala välfärden infinna sig vid ett hundra procents skatt!

Nu har statsmakterna ordnat det så smart att en vanlig inkomsttagare inte riktigt kan veta hur mycket man betalar i skatt.

På lönebeskedet står ju bara hur mycket preliminärskatt som arbetsgivaren har dragit av. Där står aldrig de kostnader som arbetsgivaren betalt in i form av obligatoriska sociala avgifter på ungefär 33 procent av lönen.

Inte heller syns det någonstans hur mycket vi betalar i skatt i form av moms på varor och tjänster och andra punktskatter på exempelvis bensin eller alkohol. Dessa skatter är genialiskt dolda och inbakade i priset.

Varför finns inte både preliminärskatt och arbetsgivarens avgifter med på lönebeskedet? Varför är inte momsen synlig, så att prismärkningen i butikerna är utan moms och momsen läggs på i kassan? Det fungerar alldeles utmärkt i exempelvis USA. Varför syns inte punktskatterna tydligt när vi handlar bensin eller alkohol?

Det är med andra ord bara en liten del av den totala skatten som syns något så när tydligt på lönebeskedet. Varför? Är myndigheterna möjligen rädda för att undersåtarna ska bli medvetna om hur mycket de egentligen betalar i skatt?

Det är hög tid att köra med öppna kort när det gäller redovisningen av våra skatter. Det är hög tid att börja diskutera hur skatterna används, och varför kommunerna i en och samma region kan ha så olika skattesatser utan att för den skull ha nämnvärt olika service och välfärd.

Socialdemokraternas lösning att höja skatten så fort stat, landsting och kommuner får ekonomiska problem, är ingen patentmedicin.

Skatter är viktiga för vår gemensamma välfärd. Men det är ingen dunderkur.

Snarare handlar det om hur skatterna används.

Som den legendariske socialdemokratiske socialministern Gustav Möller uttryckte det: "Varje felaktigt använd skattekrona är en stöld från arbetarklassen. "

När han sade det var det totala skattetrycket 11-12 procent. Idag är det drygt 47 procent!

 

 

Mer läsning

Annons