Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vilket byråkratihaveri!

Det lät så bra från början. Alla lärare ska kunna legitimera sig för att styrka sin behörighet. Dels för att bli av med problemet med obehöriga lärare i skolan, dels för att höja statusen på läraryrket. Och i förlängningen nå det slutgiltiga målet: Höja kunskapsnivån i den svenska skolan.
Nu riskerar hela lärarlegitimationsprojektet att hamna i ett slags byråkratihaveri.

Annons

Regeringen, och främst utbildningsdepartementet, kan inte sitta och fatta beslut om verkställighet av en reform, som man inte har en susning om det finns tjänstemän tillgängliga, på skolverket som kan rådda hela denna pappersexercis.

Ambitionen var att reformen skulle kunna träda i kraft i höst och att alla 87 000 lärare i landet skulle ha sina nya fina lärar-id i plånboken från och med i sommar.

Glöm det, säger skolverkets generaldirektör Anna Ekström. Varken hon eller någon annan kan säga hur långa tid det kommer att ta, men vi pratar år.

Utbildningsminister Jan Björklund, FP säger ingenting just nu. I alla fall inte i den här frågan.

Det är klart att det inte är en enskild ministers fel att en reform som omfattar så många blir uppskjuten på obestämd tid. Men det verkar råda enorma kommunikationssvårigheter mellan departement och myndighet i det här fallet.

När sex månader gått sedan skolverkets arbete inleddes med att behandla alla legitimationsansökningar, har 2000 hunnit behandlas. Återstår alltså 85 000.

Skolverket tog till och med in Proffice för att kunna beta av ansökningarna i snabbare takt. Men det hjälpte inte. I stället fick myndigheten kritik för att ha kopplat in ett bemanningsföretag, bland annat från de båda lärarfacken.

Generaldirektören betonar dock att ingen skugga ska falla över Proffice. Det är ett svårt uppdrag med för snäv tidsram helt enkelt.

En av de knivigaste uppgifterna för skolverkets tjänstemän har varit att tolka kursbeteckningarna, som lärarna skickar in.

Vad betyder egentligen " vård och vett", "gräv där du står" och " livet i det stora och det lilla" i ett behörighetsperspektiv?

Det säger kanske mer om lärarutbildningarna än om skolverkets tjänstemän. Om utbildningar skiljer sig så pass mycket, beroende på var i landet du fått din examen att helt olika kurser ges, med märkliga namn dessutom, kan det inte vara lätta avgöranden.

Och det är klart, det finns ingen mening att genomföra en sådan gigantisk reform, om den hafsas igenom. Då förfelas hela syftet.

Hittills har det inte heller fungerat smärtfritt för de 2000 som erhållit sina legitimationer. Vissa har fått sin behörighet ändrad från gymnasielärare till högstadielärare, trots att de själva och deras skolledning varit övertygade om att de haft rätt kompetens och examina för att undervisa på den nivå de arbetat.

Märkligt är det i alla fall, att hela legitimationskalaset ska kosta 103 miljoner kronor i administrativa kostnader.

För att varje lärare ska få ett papper som bevisar att de är, det de redan visste att de var: Lärare.

Mer läsning

Annons