Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Viktigt redskap saknas i verktygslådan

/

Ropen på att förstatliga skolan hörs allt oftare. Och allt tydligare.

Annons

Häromdagen krävde Skolverkets förre generaldirektör Per Thullberg att grundskolan ska förstatligas i en debattartikel i DN.

Och på onsdagens DN debatt presenterade Ibrahim Baylan, utbildningspolitisk talesperson för S, flera förslag för att skapa en bättre skola som faktiskt förutsätter en statlig skola. Men den slutsatsen drog han inte.

Per Thullberg menar att det är svårt att upprätthålla principen om en likvärdig utbildning med ett kommunalt huvudmannaskap.

"Vi bör aldrig acceptera att det är elevernas bakgrund och bostadsort som blir avgörande för hur väl skolan och eleverna lyckas", skriver han.

Riksdagen har slagit fast att skolan i Sverige ska ge en likvärdig utbildning. Men hur ser det ut i verkligheten?

Inte nog med att skolornas kvalitet och likvärdighet skiftar mellan kommunerna. Den skiftar också inom kommunerna. Ibland kraftigt mellan olika skolor.

Även om kommunaliseringen drevs igenom med ett gott syfte innebar den i praktiken att staten abdikerade från sitt ansvar förs skolan. Och ledningen av skolan blev en tummelplats för mer eller mindre kompetenta kommunpolitiker.

Orättvisorna och skillnaderna ökade. Och resultaten sjönk.

"De svenska grundskoleeleverna har sannolikt aldrig presterat så bra som vid 1990-talets mitt – innan konsekvenserna av decentraliseringsreformerna gav sig till känna", skriver Thullberg.

Under senare år har, inte minst på grund av alliansregeringen, staten tagit för sig alltmer av styrning och ledning när det gäller grundskolan.

Vi har fått en hårdare reglering med bland annat nationella prov, kursplaner, betygssystem, utbildning och lärarbehörighet.

Och trycket ökar från flera olika håll på att staten ska ta över hela ansvaret för skolan. I Almedalen i somras presenterade Lärarnas riksförbund en undersökning som visade att det nu, för första gången sedan kommunaliseringen av skolan, finns en klar majoritet av väljarna som vill förstatliga skolan.

Ännu är det dock bara Folkpartiet och Vänsterpartiet som vill lämna den kommunaliserade skolan och åter igen låta staten vara huvudman.

Men frågan är om inte de övriga partierna går i otakt med sina sympatisörer.

För undersökningen visade också att det finns en majoritet bland både moderata, socialdemokratiska och miljöpartistiska väljare som vill förstatliga skolan. Vilket inte de tre partierna vill.

Moderaterna var visserligen mot kommunaliseringen när den genomfördes, men nu är partiet av någon märklig anledning mot ett återförstatligande.

Ett förstatligande av skolan är naturligtvis ingen mirakelmedicin som i ett huj gör skolan bättre. Men det skulle kunna skapa en tydligare ledning och bättre kvalitet. Och kanske viktigast av allt, det skulle kunna skapa en mer likvärdig skola.

I gårdagens debattartikel tog Ibrahim Baylan bland annat upp värdet av en sammanhållen skola med blandade elevgrupper och föreslog lottning som ett urvalsinstrument till fristående skolor. En synpunkt som Ljusnans ledarsida tidigare förordat. Nuvarande system gör det nämligen omöjligt att få plats för nyanlända barn och barn till föräldrar som inte varit tillräckligt förutseende.

För övrigt innehåller Baylans artikel många efterkloka tankar för att renovera skolan, som tyder på en omvärdering av den skola som huvudsakligen S formade under de tre senaste decennierna fram till mitten av 2000-talet. Tankar som utan vidare borde kunna ligga till grund för blocköverskridande överenskommelser.

Problemet är bara att S, liksom M, saknar ett viktigt verktyg i verktygslådan, nämligen ett förstatligande av skolan.

Att de flesta andra partier också saknar ett så viktigt verktyg försvårar bara den nödvändiga renoveringen.

Mer läsning

Annons