Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Viktigt följa djurskyddskrav

Hur har de djur som hamnar som kötträtter på kommunens dagis, skolor och äldreboenden haft det i sina liv?

Annons

Vilken omtanke om djuren har kommunen när den köper, upphandlar, kött?

1) Ska suggorna få gå lösa eller ska de en stor del av sina liv få stå fixerade mellan gallergrindar, där de inte ens kan vända sig?

2) Ska kultingarna få behålla svansarna, eller få dem avklippta? (När grisar står hopträngda länge utan halm eller annan sysselsättning, kan de på grund av stress bita varandra, till exempel i svansen. För att förhindra det ger man dem inte halm eller mer utrymme, utan klipper i stället av svansarna. Detta görs – utan bedövning – på 99 procent av tyska och danska griskultingar, trots att det förbjudet i EU att göra det rutinmässigt.)

3) Ska de få daglig tillförsel av halm att ligga i och böka med eller stå hopträngda på knaggligt helspaltgolv utan halm?

4) Hur många kvadratmeter ska suggan få bo på med sina kultingar? Tre kvadratmeter? Sex kvadratmeter?

5) Ska de få antibiotika i fodret även om de inte är sjuka, vilket ökar spridningen av resistenta bakterier i naturen via gödseln?

6) Ska kor och ungdjur få komma utomhus eller få stå i ladugårdarna hela livet?

Vilka av dessa djurskyddskrav ställer kommunen när den upphandlar kött till de kommunala köken? Miljöstyrningsrådet visar under goda exempel hur djurvänliga upphandlingar kan gå till. Jag tror inte barn vill äta kött från plågade, stressade djur, som kan sprida resistenta bakterier. Vi säger bara: Köp svenskt!

Mjölkdrängen i Grängsbo

Ylva Gefvert

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel