Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Vi kommer inte få fler vårdplatser"

Gävleborg är det län som har flest överbeläggningar på sina sjukhus. Samtidigt har mer än hälften av landstingets vårdplatser försvunnit på 20 år.

Annons

I december var det knappt fem överbeläggningar per hundra vårdplatser i Gävleborg, dubbelt så många som riksgenomsnittet. Det visar siffror från Sveriges Kommuner och Landsting. På sjukhusen i Bollnäs och Hudiksvall var det över sju överbeläggningar per hundra platser.

– I Gävle har vi faktiskt haft en ganska bra beläggningssituation under hösten, men i Hälsingland har det varit tuffare. I Hudiksvall har vi en svår situation, men vi arbetar för att försöka lösa den, säger Roger O Nilsson.

Under året har beläggningen gått upp och ner, men Gävleborg brukar ligga bland de landsting som har flest överbeläggningar. För knappt ett år sedan skickades patienter från Gävle sjukhus till lasarettet i Ljusdal på grund av platsbristen.

– Under föregående sommar hade vi en hel avdelning stängd i Gävle och den fylldes snabbt när den öppnade igen i oktober. Vi har jobbat med snabbare vårdprocesser och förbättrad utskrivningsprocess, där specialistvården och primärvården samverkar för att få ner överbeläggningen. Nu under hösten och vintern drabbas patienterna av fler infektioner och vinterkräksjukan vilket påverkar tillgången på platser, säger Roger O Nilsson.

Ett problem som sjukvården dras med är att kommunerna inte tar hem och vårdar de patienter som är färdigbehandlade på sjukhusen.

– Vi för fortlöpande samtal med kommunerna om hur de tar emot medicinskt färdiga patienter under jul- och nyårshelgen och vi har pågående samtal med dem om överbeläggningssituationen. Gävle som tidigare hade svårt att ta hem patienter har ändrat hela sitt arbetssätt. Nu tar de hem patienterna och ger dem vård i hemmet innan de till exempel hittar en korttidsplats åt dem, säger Roger O Nilsson.

Överbeläggningarna går hårt åt patienter och personal.

– Personalen känner sig otillräcklig när de har svårt att överblicka patienterna och patienterna blir oroliga för om de verkligen blir omhändertagna när de placeras ute i korridorerna, Roger O Nilsson.

Sedan början av 1990-talet har antalet vårdplatser minskat drastiskt i landet och Sverige har i dag minst antal platser per invånare bland industriländerna. I Gävleborg har antalet platser mer än halverats på 20 år, från 1 392 platser 1994 till 640 2012. Nu har länet minst antal vårdplatser per invånare i landet.

– Det som har hänt är att många platser flyttades över till kommunerna under 1990-talet och sedan är det så här sjukvården har utvecklats. I dag klarar vi att behandla mycket mer i öppenvården är vad vi gjorde tidigare. Vårdplatserna går till de riktigt sjuka, säger Roger O Nilsson

Förmodligen kommer vårdplatserna bli ännu färre i framtiden.

– Vi kommer inte få fler vårdplatser, vården kommer snarare att utvecklas mer i den här riktningen. Vi var några från landstinget som besökte San Francisco nyligen. Där finns det redan i dag sjukhus dit patienterna kommer in under dagarna för att få vård för att sedan gå hem på kvällen. Det är mer så som även vi i Sverige kommer att jobba i framtiden, säger Roger O Nilsson.