Annons
Vidare till helahalsingland.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Vi är sämst på att rösta i EU-valet

Färre än hälften av svenskarna röstar i EU-valet. Sämst i landet är gävleborgarna.

Ja! Eller - Nej!

Det var de två tydliga svaren som svenskarna hade att välja mellan för tjugo år sedan. Frågan var om Sverige skulle gå med i Europeiska unionen eller inte.

I folkomröstningen 1994 besvarades frågan av hela 83,3 procent av de röstberättigade svenskarna. Ja-sidan vann med 52,3 procent mot 46,8 procent. Två månader senare hade Sverige gått med i EU.

När svenskarna för första gången fick rösta till Europaparlamentet, 1995, halverades valdeltagandet. Bara 41,6 procent ville göra sina röster hörda.

De två kommande EU-valen sjönk valdeltagandet i Sverige under 40 procent, för att i det senaste valet, 2009, öka till 45,5 procent.

Det finns flera förklaringar till det låga intresset för valet till Europaparlamentet:

*Det är ingen regering som väljs

*Valkampanjer har i stor utsträckning handlat om för eller emot EU

*Väljarna har röstat/inte röstat efter inställning till EU

*Partier och medier lägger inte stor vikt vid EU

*Valet ligger i maj (tidigare i juni), en årstid då många svenskar hellre prioriterar annat

Frågan om ja eller nej har hängt kvar länge.

– Det är väldigt märkligt, säger Linda Berg, föreståndare för Centrum för Europaforskning vid Göteborgs universitet och ingår i Valforskningsprogrammet, och hon förklarar att frågan om svenskt medlemskap inte ligger på EU-nivå utan beslutas i den svenska riksdagen.

Partierna har trots det drivit valkampanjer utifrån om de är för eller emot EU, särskilt vid de första valen efter EU-inträdet. Det har handlat mindre om vilka kandidater som ska skickas till parlamentet och vilka sakfrågor som ska drivas.

Varken partierna, medier eller väljare har lagt någon större tyngd vid EU-valet, jämfört med ett riksdagsval.

Den kanske viktigaste förklaringen till det låga intresset, enligt Linda Berg, är att Europaparlamentsvalet inte handlar om att tillsätta en regering. Det gör valet speciellt.

Nu har parlamentet fått mer makt. Förhoppningen är att det ska öka intresset för valet.

Parlamentet är nästintill likställt med ministerrådet när det gäller att fatta beslut. En nyhet är att parlamentet kan föreslå sina kandidater till att bli kommissionens ordförande, som är EU:s verkställande organ. Det är fortfarande medlemsstaterna som fattar beslutet, men nu ska de ta hänsyn till majoriteten i parlamentet.

Vid de tre första EU-valen i Sverige uppgav väljarna i valundersökningarna att frågan om inställning till EU var viktigast för deras val av parti.

Men vid det senaste valet, 2009, hände något. Miljöfrågan var då viktigast för väljarna, följt av integritet och nedladdning på internet.

– Partierna började prata mer innehåll i politiken, säger Linda Berg.

Hon har ingen förklaring till varför just Gävleborg har lägst valdeltagande i landet; bara 37,76 procent röstade i förra EU-valet.

En typisk väljare kan summeras till en högutbildad person som röstar borgerligt och som bor i en stor stad i södra Sverige.

Socialdemokraterna har däremot svårt att få sina kärnväljare att rösta.

Generellt röstar väljare som sympatiserar högerut på den politiska skalan i större utsträckning. Äldre väljare är också mer benägna att rösta.

Valdeltagandet ökar ofta i områden där det finns starka kandidater, som Marit Paulsen och Alf Svensson.

Det finns ju ingen röstplikt, utan bara en rösträtt.

– Självklart är det ett problem med det låga valdeltagandet. Samtidigt har alla haft möjlighet att rösta. Att låta bli att rösta är också en del av våra demokratiska rättigheter.

Men det är viktigt att vara medveten om konsekvenserna av att inte rösta. Om väljarna inte förstår vad valet handlar om och till exempel låter bli att rösta för att de är emot EU, blir det ett demokratiskt problem.

Det skulle spela mindre roll om valdeltagandet var ungefär lika högt i alla grupper, men nu finns det ett systematiskt mönster som återkommer gång på gång, som att de som står mer till vänster inte röstar.

– Då blir konsekvensen av att avstå att rösta att man på sätt och vis ger bort sin röst till någon som tycker tvärtom, och den förda politiken motsvarar då inte vad folk tycker, säger Linda Berg.

Tidigare i år gjorde Sveriges Radio en undersökning där 55 procent av väljarna uppgav att de ska rösta i år.

– Det skulle i så fall bli en jätteökning, säger Linda Berg, men slänger in brasklappen att röstmotivationen kan se helt annorlunda ut när det väl blir valdag i maj.

– Vid den här årstiden vill många svenskar hellre göra annat på en ledig söndag än att gå och rösta. Det ökar risken för att de redan tveksamma avstår eller kanske kommer på försent på söndag kväll att det var val.