Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Verkliga personer bakom statistiken

/

Det sägs att den värsta krisen är förbi nu. Arbetslösheten är hög, men börjar äntligen minska. Det gäller dock inte de yngsta på arbetsmarknaden. Tvärtom.

Annons

I februari var 40000 ungdomar mellan 18 och 24 år inskrivna på arbetsförmedlingar runt om i landet och Gävleborg hade återigen landets högsta ungdomsarbetslöshet, då var femte person i den aktuella åldersgruppen i vårt län var öppet arbetslös eller deltog i något program med aktivitetsstöd.

40000 ungdomar låter väldigt mycket, men siffrorna blir verkligt kännbara först när man tänker på att det bakom varje ynka siffra i statistiken döljer sig en verklig person. Bakom antalet finns uppgivna tjejer och killar som aldrig kommer in i vuxenlivet, inte kan flytta hemifrån och får leva på föräldrar eller partners.

Häromveckan träffade jag en av alla dessa uppgivna ungdomar. Vi kan kalla honom för Tim, en smart och trevlig kille som har sökt massor utav jobb utan resultat. I år är det fyra år sedan han tog studenten med hyfsade betyg.

På dessa fyra år har Tim som längst fått jobba fyra månader på samma ställe, när ett sommarjobb blev aningen förlängt. Han har skrivit otaliga ansökningar, gjort praktik i olika branscher och varit med i olika program hos Arbetsförmedlingen.

Tim själv ser sin situation som ett moment 22. Företagen säger att de vill ha någon med mer arbetslivserfarenhet, men hur ska man få erfarenhet när man aldrig får chansen till en ordentlig anställning?

Enligt Arbetsförmedlingens statistik fanns det förra veckan 583 stycken arbetslösa ungdomar i åldrarna 18-24 i Hälsingland. Ytterligare 1574 personer var sysselsatta i någon typ av åtgärd, främst jobbgarantin för unga. Sammanlagt söker över 2000 ungdomar jobb i de sex hälsingekommunerna.

Gävleborg har landets högsta ungdomsarbetslöshet och många tvingas flytta härifrån för att få den där första arbetslivserfarenheten. Har vi råd med utflyttningen när en allt äldre befolkning ska försörjas?

I valrörelsen kommer alla att prata om jobb, men på olika sätt. Jag hoppas på ett rödgrönt alternativ som ser bortom klyschorna och levererar konkreta och långsiktiga förslag. Att man satsar på vettiga utbildningar; komvux, yrkesutbildningar, fler högskoleplatser. Att man har förslag som kan få ungdomar anställda på riktiga jobb; i välfärden likväl som privata företag.

Samt att man vågar ta striden om resursfördelningen. Insatserna behöver riktas in för att hjälpa de som har fastnat i arbetslöshet istället för dagens generella ungdomsrabatt till arbetsgivarna.

Det är ett trubbigt anställningsstöd som ger en sänkt arbetsgivaravgift till alla som anställer en ung person oavsett om den unga personen har ett faktiskt behov av stöd.

På sitt självgoda vis kommer regeringen att skapa egen statistik och prata sig varm om hur utanförskapet har minskat sedan 2006, tack vare jobbskatteavdrag, RUT-avdrag och annat som de anser vara framåtsyftande satsningar.

Men det finns en sida av statistiken som de inte kommer prata om, människor som har fastnat i ett utanförskap som regeringen väljer att blunda för.

De 115000 personer som varslades förra året, alla som utförsäkrats eller skrämts bort från a-kassan och de 40000 ungdomar som är i Tims situation.

Eva Älander (s)

Mer läsning

Annons