Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vem sätter agendan för polisens prioriteringar?

/

God morgon Ljusdal!

Använder polisen sina resurser på rätt sätt? Får samhället ut mesta möjliga per satsad krona?

Annons

Har vi permanentat och därmed också accepterat att samhället har en drogrelaterad brottslighet på en viss nivå, att en viss procent kör på fyllan eller för fort och att ett visst antal miljarder trollas bort av fifflare?

Att medborgaren på gatan tycker det här är en angelägen fråga råder det inga som helst tvivel om.

Jag får känslan av att den är betydligt viktigare och större än vad de flesta av oss tror. Den är på något svårgreppbart vis fundamental för hur vårt samhälle fungerar.

Det finns egentligen ingen acceptans för att en viss procent av våra ungdomar ska bli knarkare, med allt skit det innebär för den enskilde individen, anhöriga, brottsoffer och samhälle.

Det finns heller ingen acceptans för att folk ska köra rattfulla eller ens påverkade. Problemen kan och bör inte ställas mot varandra. Det är lika viktigt för tron på vår samhällsmodell att vi bekämpar narkotikamissbruket och rattonykterheten med samma iver.

I den pågående mediedebatten med signaturen Polis i X-län, som bränslepåfyllare pyr det återigen i frågan hur polisens resurser fördelas. Att vi inte har några pengar i samhället vet alla, så den debatten kan vi lägga åt sidan.

Det blir för enkelt att bara hävda att det är en penningfråga. Att fritt få diskutera hur samhällets pengar används i samhällets tjänst är däremot ett sundhetstecken.

Ett av problemen i just den här frågan är populismen. Det går snabbt för väldigt många att tycka att polisen ska ägna sig åt riktiga polisiära frågor: mord, våldtäkter, inbrott, stölder, knarkhantering och så vidare.

Men vid närmare eftertanke tycker oftast samma personer att det också är viktigt med trafikövervakning, fylleblåsningar och jakt på de fula ekonomiska hajarna.

Flertalet medborgare vill att polisen ska syssla med alla de uppgifter den är tillsatt att syssla med. Frågan är bara hur fördelningen ska se ut eftersom vi inte har alla de pengar vi skulle behöva.

Vem sätter agendan för vad som är viktigt och prioriterat polisarbete? Är den agnendan i så fall färgad av regionala och lokala beslut eller finns det en riksagenda?

Att vi, medborgarna, har synpunkter på vad vi tycker är ett rationellt och effektivt polisarbete är ingen överraskning, det har vi alltid haft och kommer alltid att ha. Betydligt mer intressant är vad poliserna tycker.

Och då menar jag inte enskilda toppchefer utan poliserna som kår och grupp.

Är det en utbredd uppfattning bland våra poliser, lokalt, regionalt och på riksplanet att kåren inte används på ett effektivt sätt för att förebygga, bekämpa och utreda brott som allvarligt skadar individ och samhälle?

Tyvärr kan man skönja en ovilja/rädsla att öppet diskutera den här frågan bland våra poliser. Och den oviljan har man förståelse för om det får personliga konsekvenser för den enskilde polismannen/kvinnan.

Att Polis i X-län skriver under signatur förtar inte innehållet i det han/hon tycker. Debatten om fördelningen av polisen resurser bör komma igång på allvar och bli seriös, inte populistisk och raljerande.

 

Mer läsning

Annons