Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Vem känner sig som Gävleborgare?

Från konflikt och opposition till samverkan och samarbete. Så kommer förhoppningsvis framtiden att se ut för Sven-Åke Thoresen (S).
Åtminstone bör Thoresen göra allt vad han kan för att så ska bli fallet.
I slutet av förra veckan valdes Thoresen till ny ordförande för Region Gävleborg och därmed lämnar han uppdraget som oppositionsråd i Hudiksvalls kommun.

Annons

Uppdraget som kommunstyrelsens ordförande har väljarna redan tagit ifrån honom.

Därmed blir Sven-Åke Thoresens viktigaste uppgift inte längre att profilera Socialdemokraterna och väcka opinion för sina egna förslag, utan att samla länets alla politiska viljor och försöka stärka Gävleborgs position. Ett allt annat än enkelt uppdrag.

Hur många går egentligen runt och känner sig som en gävleborgare? Inte är det många.

Betydligt fler känner tillhörighet till Hälsingland. Under förutsättning att man bor eller kommer härifrån. På motsvarande sätt, men kanske inte i fullt samma omfattning, är det för gästrikarna.

Det är alltså betydligt jobbigare för Gävleborg att bygga ett varumärke, att skapa en samhörighet och att få till ett gemensamt utvecklingsarbete jämfört med exempelvis Värmland, Gotland, Skåne, Halland eller Dalarna. För att nämna några regioner i landet som har en betydligt tydligare gemensam identitet.

Fast å andra sidan borde det vara lättare än för exempelvis Västra Götaland. I varje fall om man lyckades platta till den där gärdesgården som inte syns men likväl breder ut sig längs med gränsen mellan Hälsingland och Gästrikland.

Oavsett hur det ser ut ur ett identitetsperspektiv är det bara att konstatera att Region Gävleborg ligger en bra bit efter grannen Region Dalarna. Dalarna har varit mycket mer framgångsrik i sitt arbete. Både när det gäller att skapa en arena för samarbete inom länet och när det gäller att nå resultat gentemot regering och myndigheter.

Det här beror till stor del på det politiska samarbetet över blockgränserna i regionledningen i Dalarna. Att man har hållit en hög profil utan att bli partipolitisk. Samtidigt har man genom en C-märkt regionordföranden haft goda ingångar hos regeringen.

Det finns alltså en hel del att göra för den nya regionledningen. Inte bara för att göra skäl för de höjda arvoden som Socialdemokraterna tillsammans med Moderaterna drev igenom.

Den här mandatperioden handlar det nämligen inte bara om att arbeta med regional utveckling och övriga verksamheter Region Gävleborg har fått i uppgift att ansvara för.

En väldigt viktig del av tid, energi och fokus kommer att behöva läggas på framtida regionbildning. Snart går tåget. Och då gäller det att vara med på vagnen.

Ska Gävleborg ingå i en storregion? Vilka övriga län ska i så fall ingå i en sådan region?

Eller finns det anledning att försöka få till en "Hallands-lösning" även för Gävleborg? Vilket i så fall skulle innebära att Gävleborg bildade en egen region, vilken då också ersätter landstinget.

Det finns fördelar och nackdelar oavsett vilken väg man väljer. Därför krävs det diskussioner, överväganden, förhandlingar och lobbyverksamhet mot regeringen. Det här måste göras internt inom länet och tillsammans med närliggande län. Alldeles oavsett man väljer att ingå i en framtida region tillsammans med länen, eller väljer annan form av samverkan.

Om det här ska bli en lyckosam resa för Gävleborg måste Thoresen i sin roll som tågmästare se till att partipolitiken läggs åt sidan och att fokus läggs på samverkan och samförstånd.