Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Växande aptit på lokalmat

Lokalproducerad mat som säljs i gårdsbutiker och på skördefester har en strykande åtgång. Närproducerat har diskuterats i flera år och har nu blivit rent trendigt, enligt statistiken. Men det är svårt med lönsamheten.

Annons

Enligt LRF har antalet gårdsbutiker i landet ökat med 25 procent sedan år 2007 och är nu 850 stycken.

I Söderhamn finns ett flertal producenter av lokala livsmedel. Antalet gårdsbutiker kan däremot räknas på ena handens fingrar. Ingen av de vi talat med kan leva på verksamheten.

Ulrika Norlund, Norränge, Söderala, beskriver dilemmat med småskalig livsmedelsproduktion. Hon driver Norränge Ost & Ostkaka. Produkterna kommer från hennes egna mjölkkor och egna mejeri:

- När jag började med lokalodlat var efterfrågan inte så stor, men det har ökat. Men jag har för liten mjölkproduktion för att kunna leva på det. Så jag har dragit ner, levererar numera bara till Ica Kvantum och Växbo Krog. Jag har skaffat mig ett jobb för att få trygghet. Livsmedelsproduktion kräver att allting alltid fungerar.

Annika Sahlin, Söderala, har haft sin gårdsbutik sedan 2006. Det började med sparris men breddades snabbt. Nu odlar hon tomater, gurka, sallad, bönor, morötter.

- Det ökar hela tiden, men jag lever inte helt på det här. Jag har ett brett sortiment men inte så stora volymer. Dessutom gör jag mycket manuellt, det blir långa arbetsdagar, säger Annika.

Hon anser ändå att lokalodlad mat har en marknad:

- Jag tror att många upplever smakskillnaden, säger Annika som så sent som för ett år sedan tog silvermedalj i SM i mathantverk med sin tomatmarmelad med vanilj.

Helen Norlund driver Norränge Lantbruk i Söderala. Hon kompletterar sin gårdsbutik med djurhållning och säljer även andras produkter. Hon är färsk i branschen, har aldrig behövt marknadsföra sin gårdsbutik – men kan inte leva på den, trots ett brett sortiment:

- Vi har 55 nötdjur samt får, grisar och höns. Vi säljer egen färskost och delikatessost. Människor kan teckna sig för köttlådor. Vi slaktar på hösten, får köttet styckat och paketerat av Tillmans i Bollnäs. Vi säljer mjöl från Hallens kvarn i Kilafors, säger Helen.

I Hälsingland togs ett första steg mot närproducerad mat i större skala, i mars i år. Då presenterades en slutrapport för matprojektet "Livsmedelsupphandling med miljöprofil och stimulans av lokalt näringsliv".

Det talades i mars om att potatis, ägg, bröd, sylt och grönsaker från lokala matproducenter till kommunernas storkök snart kan bli verklighet. Hur har det gått med det?

- Det finns en politisk enighet bakom detta i landskapet. En upphandlingsgrupp jobbar som bäst med det här. Det vi, med hjälp av LRF, försökt få ut är att det finns möjlighet att lämna bud på "tårtbitar". Det är en felaktig bild att tro att man måste ha stora volymer, säger Margareta Örn-Liljedahl, en av de aktiva i projektet.