Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vatten och mat i dag- långsiktiga lösningar i morgon

/

Stora allvarliga ögon, förtvinat smala armar och flugor som svärmar. När man trodde att man blivit immun mot svältbilder slår torkan från Afrikas horn till genom TV-rutan. Och man drabbas återigen av samma overklighetskänsla. Detta kan inte hända. Fortfarande.

Annons

Torkan som nu drabbar Afrikas horn – Kenya, Etiopien, Somalia och Djibouti - sägs vara den värsta på 60 år. Området är på väg att drabbas av en humanitär katastrof av enorma mått: Det var över två år sedan det regnade ordentligt. Nu är det inte bara de vana nomaderna som vandrar genom öknen till Kenyas och Etiopiens flyktingläger, utan även bofasta jordbrukare som givit upp allt för att söka hjälp.

Grundproblemet är torkan, men effekterna förvärras av det totala kaos som Somalia befinner sig i efter 20 års krig. För två år sedan kastades exempelvis alla hjälporganisationer ut ur landet av den sittande regimen. Situationen är förödande: Svält skapar kaos, kaos en grogrund för krig, krig omöjliggör ett fungerande samhälle, ett icke-fungerande samhälle spär på svälten, svält skapar kaos… Och så är spiralen i gång.

Insatser måste alltså göras som inte bara lindrar de värsta effekterna: Också grundproblemen måste också aviseras. Stöd till demokratisering, men också till något allt mer aktuellt: insatser riktade mot miljö- och klimateffekter.

Torkans omfattning är enligt den kenyanske miljöexperten Dominic Walubengo inte förvånande. Sambanden med växthuseffekten är starka. "Förr kom torkan med tio års mellanrum men nu är det var fjärde år och vi tror det kan bli oftare än så", säger han till Sveriges Radio. Bilden bekräftas av svenska forskare. "Jordbruket i Afrika är regnberoende och påverkas av förändringar i temperatur och nederbörd", säger klimatforskaren Markku Rummukainen på SMHI till DN.

Men trots klimatförändringarnas ödesdigra konsekvenser återspeglas de dåligt i statistiken för det svenska biståndet. År 2010 spenderades fem procent av det totala biståndet på miljörelaterade insatser. Demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter gavs nio procent och humanitärt bistånd 15. Frågan är om det är den optimala fördelningen?

Som läget är i Östra Afrika i dag vore det makabert att justera siffrorna till det humanitära biståndets nackdel. Kan pengar leda till vattens om räddar ett döende barn är det dit pengarna måste gå. Ett ställningstagande som också syns i regeringens politik: Humanitärt bistånd utgör majoriteten av Sveriges insatser i Somalia och 30 miljoner extra skickas med anledning av torkan nu ner till Sudan och Afrikas horn.

Samtidigt är det nödvändigt att biståndet ser längre än så. Stöd för att hantera det förändrade klimatet måste till. Hjälp att välja boskap och grödor som tål torkan bättre lyfts fram som ett sätt. System för att bättre samla upp och lagra regnvatten ett annat. När västvärlden bidrar med kunnande och vetenskap kan hävstångseffekterna bli stora. Utan strukturella förändringar kommer de törstande munnarna bli fler och inte färre i framtiden. Något som också måste avspeglas i biståndspolitiken.

Mer läsning

Annons