Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Varför inte tillåta gårdsförsäljning?

/

Det där med tajming är viktigt. Inte minst för politiska utspel. Vill man ha spinn på sin nyhet så gäller det att det inte finns någon annan nyhet som är större eller mer kontroversiell, som därmed stjäl det medieutrymme som man eftertraktar.

Tråkigt nog för Kristdemokraterna och partiledare Göran Hägglund var det här precis vad som inträffade i går. Hägglund hade tillsammans med Maria Larsson och Mats Odell, båda vice ordförande i partiet, formulerat en debattartikel som tog Hägglunds resonemang om "verklighetens folk" ytterligare ett steg.

Det som först bara tycktes vara ett angrepp på kultureliten har nu fått en lite större innebörd. Med betoning på lite.

Annons

Men vi väntar lite med att utveckla det här vidare. Och ägnar i stället en kort stund åt det som stal uppmärksamheten från Hägglund och hans kollegor.

De tre kristdemokraterna var inte ensamma om att i en debattartikel ventilera sin syn på den framtida politiken. I går valde också Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson att uttrycka det som han och hans parti anser vara den största utmaningen, eller egentligen hotet, mot Sverige.

Något nytt var det inte som Åkesson hade att komma med. Snarare idéer med gott och väl 70 år på nacken. Men nu är det mot muslimerna som udden riktas.

Det som gör att det finns anledning att höja något på ögonbrynen är Åkessons oblyga stigmatisering genom vilken han blottlägger sitt och Sverigedemokraternas minst sagt främlingsfientliga tryne.

Åkesson har tidigare sett till att putsa på retoriken så att inte den verkliga uppfattningen ska hamna i tydlig dager. Men nu går det inte att ta miste. Sverigedemokraterna är inte bara kritiska mot invandringspolitiken. Sverigedemokraterna är kritiska mot invandrarna.

Det här skapar självfallet reaktioner. Inte minst som det i en del opinionsundersökningar framstår som att det finns tillräckligt många som är beredda att ge Sverigedemokraterna sitt förtroende för att det ska resultera i att de kommer in i riksdagen.

Därför blir det lite svårt för Hägglund, Larsson och Odell att få uppmärksamhet för sitt lite trevande försök att komma fram till en helt ny politisk linje för Kristdemokraterna. För det är inte något mindre än en total omorientering av partiet som måste till ifall man ska ta Hägglund och hans kollegor på allvar.

Bort ska den politiska klåfingrighet kryddad med moralism som Kristdemokraterna ofta gjort sig kända för. I stället ska man stå upp för "verklighetens folk" och deras självklara rätt att leva sina liv fritt från pekpinnar.

Ett av de områden som man lyfter fram är alkoholpolitiken där de uppger att Kristdemokraterna ofta sagt ja till varje reglering utan att reflektera över nödvändigheten. Nu säger man sig vilja förenkla flera allt för rigida regler kring alkoholförsäljning. Bland annat ska restaurangägare tillåtas att krydda och buteljera om brännvin och de som bedriver cateringverksamhet för slutna sällskap ska kunna få stadigvarande serveringstillstånd.

Däremot nämns inte frågan om gårdsförsäljning med en stavelse.

Varför vill Kristdemokraterna fortfarande förvägra "verklighetens folk" att handla med sig ett par flaskor om de besöker en lokal vin- eller spritdrycksproducent? På vilket sätt fyller denna reglering sin funktion? Är detta förbud verkligen nödvändigt? Är det inte snarare ett tydligt exempel över de allt för rigida reglerna i alkohollagen?

Den frihetliga retoriken i debattartikeln är faktiskt riktigt tilltalande. Men Kristdemokraterna har mycket kvar att bevisa innan det går att lita på att det verkligen är en omsvängning av politiken som det är frågan om.

Mer läsning

Annons