Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Vårdenhetschefen: "Vi kan ha brustit"

Marju Sjöberg är vårdenhetschef för barn- och ungdomshabiliteringen inom landstinget Gävleborg. Hon har svårt att uttala sig om enskilda fall, men säger att landstinget kan ha gjort fel.

Annons

– Vi ska så klart eftersträva att uppfylla våra mål och ge en god vård. Det är ett misslyckande från vår sida om vi inte lyckas motsvara förväntningar från föräldrarna. Sedan är det bra att vi har en valfrihet, så att familjerna kan välja andra landsting, säger Marju Sjöberg.

Hon påpekar samtidigt att det var landstinget Gävleborg som utfärdade specialistvårdremisser till Uppsala åt Johans familj, och även Adams familj som tidningen skrev om i den förra artikeln.

Habiliteringen ansvarar för utredning och behandling av autism hos barn upp till fem år. Oftast är det någon inom familjehälsan, barnavårdscentralen eller förskolan som väcker frågan om autism. Ärendet går sedan över till en utredningspsykolog som gör den första kartläggningen av barnet.

Själva utredningen är ganska omfattande. Den kan bygga på 30-40 timmars sammanlagd observation av barnet i olika miljöer. Diagnosen bestäms av en barnneurolog eller psykiater. Varken diagnosen eller utredningen är några lättvindiga företag.

– Det är ingenting man utsätter barnet för i onödan, säger Marju Sjöberg.

Antalet autismutredningar har ökat hos habiliteringen i Gävleborg, även om det är Gästrikland som står för ökningen. I Hälsingland har antalet legat konstant sedan 2012, medan det fördubblats i Gästrikland.

– Det kan vara så att man blivit bättre på att upptäcka på förskolorna, att samhället blivit mer observant på tecken, säger Marju Sjöberg.

Samtidigt består ju kritiken från föräldrarna i just detta, att deras barn fått gå så länge utan att någon uppmärksammat deras behov?

– Det är svårt att svara generellt på. Då måste man titta på det enskilda fallet. Det kan vara så att vi har brustit i det här, men det måste man i så fall göra en större utredning eller kartläggning på, och se över journalanteckningar, säger Marju Sjöberg.

I likhet med Maarit Wirkkala (se tidigare artikel) påpekar Marju Sjöberg att det är svårare att upptäcka autism hos barn som också har andra funktionshinder. Man kan inte alltid veta vilket symptom som hör ihop med vilket funktionshinder, och bilden kan förändras när barnet växer.

Men det problemet rör egentligen inte den språkträning som föräldrarna efterlyser.

– Man ska få hjälp och stöd i kommunikationen oavsett om man har autism eller inte. Det skiljer sig inte så mycket. Vi försöker att kvalitetssäkra och kvalitetsjobba, men vi kan brista i alla fall, säger Marju Sjöberg.