Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Var rädd om det svenska språket

/

Den första juli är en dag värd att fira. Då är det nämligen precis ett år sedan Sverige fick sin första språklag.

Annons

En lag som handlar om svenskans ställning och som slår fast att svenskan ska vara huvudspråk i Sverige, ett komplett och samhällsbärande språk.

Dessutom finns det i lagen skrivningar om skyddet för de nationella minoritetsspråken samt om den enskildes rätt till språk.

Ofta pratas det om att svenskan är ett litet språk. Faktum är att språkvetare brukar räkna med att det finns runt 6000 språk i världen, varav inte ens 200 stycken talas av över en miljon människor och klassas som större språk.

Svenskan kvalar utan problem in som ett av dessa större språk. Vårt språk talas trots allt av nio miljoner svenskar, runt fem procent av Finlands befolkning samt ytterligare några tusen personer som läst svenska vid utländska universitet eller liknande.

Att svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande språk innebär i korthet att det ska finnas ord för allt. Man ska kunna använda svenska för allt som det finns behov av att prata om i det svenska samhället.

Att det är nödvändigt understryks när man tänker på hur pass många begrepp som är svåra att översätta. Då tänker jag inte på svenskans nutida bidrag till engelskan såsom smörgåsbord och ombudsman. Snarare på begrepp som innebär något särskilt för oss. Lokala företeelser som norrsken. Midnattssol. Hälsingehambo. Surströmming. Politiska ord som arbetsförmedling. Folkvald. A-kassa. Systembolaget.

Visst går det att översätta sådana här ord hjälpligt till andra språk, men deras inbäddade betydelser följer inte med automatiskt i översättningen.

Att cheesecake är något helt annat än hälsingeostkaka inser nog inte den som hört en direktöversättning. Och den som aldrig känt på snö kan inte gissa sig till hur det är att krama en snöboll.

På samma sätt är det nog svårt för en utomstående att förstå att föräldraledighet i Sverige inte är rätten att vara ledig några dagar i samband med barnets födelse utan även innebär att man får pengar från staten för att vara hemma med barnet – och det under flera månaders tid. För att bara ta ett exempel.

Varje språk har en egen identitet och förmedlar den kultur som hör ihop med språket. Det finns forskare som hävdar att språket formar tanken. Att olika språk ger olika tankesystem och vi inte kan tänka utanför det som vi känner till. Helt enkelt påstår de att våra språkkunskaper bestämmer vad vi är kapabla till att tänka, säga och känna.

Det svenska språket är en av de minsta gemensamma nämnarna för oss svenskar – även om vårt sätt att tala och skriva skiljer sig åt beroende på var i landet vi bor och har vuxit upp, vår sociala bakgrund och utbildning. Men att vi kan göra oss förstådda när vi pratar med varandra är helt grundläggande för demokratin.

Därför är det nödvändigt att svenskan även i fortsättningen får vara ett samhällsbärande språk.

Många säger att engelskans inflytande är det största hotet mot svenskans status, men så behöver det inte vara.

Det största hotet mot svenskan är snarare svenskarna själva.

Om vi inte utvecklar och värdesätter det svenska språket så kommer det så småningom att dö ut, hur stabil bas det än tycks stå på i nuläget.

Mer läsning

Annons