Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Valupptakt utan besked om färdriktningen

/

Igår drog de rödgröna partierna igång valrörelsen på allvar. Och temat var att de kommer att presentera en gemensam politik.

Annons

Men några besked kom inte igår, mer än att "vi kommer att lösa det".

Frågan är om de kommer att göra det.

Ganska snart efter den borgerliga valsegern för tre år sedan var skillnaden mellan blocken 15 procentenheter. Det var då statsvetarprofessorn och valexperten Sören Holmberg gjorde sitt famösa uttalande att regeringen Reinfeldt är rökt.

Ett uttalande som han säkerligen ångrat även om han förmodligen stödde sig på valforskningens erfarenhet och statistik.

Ett drygt år senare var det helt jämt mellan blocken.

I de senaste opinionsundersökningarna har Socialdemokraterna ökat igen. Inte på grund av partiet gjort några stora utspel eller på grund av att de rödgröna partierna presenterat något gemensamt alternativ till den borgerliga alliansen.

Det verkar snarare som om partisympatierna för S och de rödgröna växer i tystnaden och icke-politiken.

Det finns en djup oenighet mellan de tre rödgröna partierna när det exempelvis gäller skatterna, skol- och utbildningspolitiken, försvaret och engagemanget i Afghanistan, energipolitiken, vårdpolitiken, synen på fria företag inom vård, skola och omsorg, för att bara nämna några områden.

Och häromdagen blev det uppenbart att de tre partierna också är djupt oense om det stora projekt förbifart Stockholm där Socialdemokraterna stödjer projektet medan Miljöpartiet och Vänsterpartiet är emot. Vad händer då vid ett eventuellt regeringsskifte?

Och vad händer med opinionssiffrorna när de rödgröna partierna ska forma en gemensam politik?

För inte så länge sedan gick fyra tunga socialdemokrater ut med en debattartikel i Dagens Nyheter.

"Vår slutsats är enkel och tydlig: socialdemokratin behöver omgående en ny politik", skrev Niklas Nordström, Anders Johansson, Helen Hellmark Knutsson och Ilija Batljan, samtliga tunga kommunpolitiker i Storstockholmsområdet.

De menar att bilden av socialdemokrater som alltid hittar en möjlighet att höja skatter eller hitta nya måste försvinna. Partiet behöver en tillväxtorienterad jobbpolitik, skolan måste bli mer kunskapsinriktad och las, lagen om anställningstrygghet, måste omformuleras.

Det är sannolikt en riktig analys för att socialdemokratin ska locka den breda medelklassen. Men den politiken kommer knappast varken Vänsterpartiet eller Miljöpartiet att ställa upp på.

Samhällsdebattören, nationalekonomen och bloggaren Andreas Bergh går längre än så.

Han tror inte att de socialdemokratiska förnyarna, som hoppas på en omprövning av gamla socialdemokratiska dogmer, kommer att få något gehör när Mona Sahlin tvingas sy ihop ett politiskt rödgrönt lapptäcke.

Därför menar han att det finns tre tunga skäl för liberalt sinnade socialdemokrater att taktikrösta på alliansen 2010.

För det första förtjänar inte S att vinna. Partiet behöver ytterligare fyra år i opposition för att jobba med förnyelsen och forma en ny politik.

För det andra tänker Mona Sahlin göra Lars Ohly till minister. Det menar Andreas Bergh måste vara ett problem för alla liberalt sinnade socialdemokrater.

För det tredje kan taktikröster från S öka möjligheten för alliansen att bilda ny majoritetsregering vilket skulle minska inflytandet från eventuella nya småpartier som kan komma in i riksdagen.

När äntligen de rödgröna kommer ut på banan med ett konkret politiskt program kommer kanske fler än han att dra samma slutsats.

 

Mer läsning

Annons