Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Välkommen ut i verkligheten, SNF!

Läser inte SNF, Naturskyddsföreningen (3/3) skogsartiklar och statistik?

Annons

Endast några procent är skyddade enligt SNF. Faktum är att sju procent av skogsmarken är avsatt i reservat och nationalparker. Sen tillkommer 14 procent lågproduktiv skogsmark som är skyddad av skogsvårdslagen. Man får hellre inte glömma de frivilliga avsättningarna som uppgår till fyra procent och fem procent som är generell hänsyn vid avverkning, även om de inte har formellt skydd.

Nästa myt: Kalhyggen, markberedning, dikning och plantering ger monotona trädodlingar i enformiga rader. Det finns inga kala hyggen, naturvårdsträd och trädgrupper sparas vid dagens avverkningar. Man kan även ställa fröträd eller föryngra skogen genom skärmar. Skogsdikning existerar inte längre, avledningsdikning under föryngringsfasen görs ibland, men de grunda dikena försvinner efter några år. Markberedning görs för att plantorna ska få bästa möjliga start vid en föryngring.

Välkommen ut i verkligheten SNF och se alla monotona trädplanteringar, på mina marker så kommer det mycket självföryngring, även där jag planterar. Det brukar bli en bra blandning av barr och lövträd.

Människors upplevelser av skogen: I flera undersökningar har man frågat vad folk vill uppleva av till exempel en skogspromenad. De flesta vill ströva i en skog som är ganska öppen med sikt runt omkring sig, en så kallad pelarsal av äldre träd. Dessa skapas genom skötsel av skogen. Där ingår röjning och gallring av skogen. Nu kommer myten: De hyggesfria skogarna är bättre för människors naturupplevelser. Då glömmer miljörörelsen att i de hyggesfria skogarna av gran så är sikten ungefär tio–tjugo meter, sen ser du bara ris. I dessa skogar finns det träd i alla åldrar. Det är säkert bra för mångfalden, men ej för en vandrare som vill ha bra sikt. Den tätortsnära skogen sköts i regel med plockhuggning och mindre hyggen med skärmar för att behålla känslan av kontinuitet.

(Kal)hyggesfria metoder att sköta skogen på finns redan. Det har länge funnits möjlighet att föryngra skogen med fröträdsställningar och skärmar. Även olika former av blädning har skett. Men man ska ha klart för sig att alla hyggesfria metoder är bara varianter av gallring, den enda skillnaden är att man aldrig (kal)avverkar skogen.

Ett lapptäcke av olika åldrar i en skog är ju en realitet i dagens privatskogsbruk, det kan ju inte bli annat med över 300 000 skogsägare med sina fastigheter som många gånger är utspridda på flera skiften. Mångfalden av skogsägare och olika skötselmetoder är nog den bästa förutsättningen för en biologisk mångfald. De markerna duger nog både för rekreation och ett rikt djur och växtliv.

Erik Andersson

skogsbonde Iste, Vallsta

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel