Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vad är utredningen om Stenegård värd?

/

God morgon Ljusdal!
Stenegård, Järvsö. Den gamla apotekaregården är mer eller mindre alltid i strålkastarskenet utifrån ett ekonomiskt perspektiv.

Annons

Den speciella arbetsgrupp, politiskt brett hopsatt, som fick uppdraget att utreda vad medborgarna tycker om denna pärla eller varböld, beroende på vilka glasögon man tittar med, har redovisat allas våra synpunkter. Synpunkter fick man, men frågan är vad dessa är värda och hur man ska tolka dem och inte minst; har de ett värde som underlag för viktiga politiska beslut om gårdens framtid?

Man fick möjligtvis ett tydligt svar att det finns en majoritet bland de tillfrågade att gården ska ligga under kommunens beskydd.

Tyvärr lyser de viktigaste frågorna med blanka svar: möjligheten att finna medfinansiärer, eventuella samarbetspartners och en utvecklingsstrategi för anläggningen. Att besöksnäringen, främst då i Järvsö, anser att gården ska vara leva vidare med turistprofil torde vara det mest självklara svaret av alla. Kan sedan kommunen ta det övergripande ekonomiska ansvaret är det optimalt.

Ingen överraskning alltså. Att även föreningslivet har ungefär samma åsikt är heller inte överraskande. Evenemangen på Stenegård ger lite klirr i kassan till föreningslivet. Pengar man är väldigt beroende av. Ett ganska väntat svar även där med andra ord. Inte heller speciellt anmärkningsvärt att en majoritet av de tillfrågade ortsborna vill ha kvar Stenegård som en rekreations och besöksanläggning.

Utredningen har också kommit fram till att kommunen skulle tappa kontrollen över Stenegård vid en försäljning? Ja, det brukar vara ägaren som har kontroll. En tämligen självklar slutsats även den. Det finns en rädsla för att ett privat övertagande skulle sluta i att apotekaren från sin himmel tvingas konstatera att Stenegård förvandlas till en bostads- och kontorsanläggning. Mycket trolig utveckling, men ändå inte någon överraskande slutsats vid en försäljning.

Arbetsgruppen har också kommit fram till att en kommunal inblandning utmynnar i driftsbidrag som nödvändigtvis inte behöver bli en kostnad eftersom det skapas arbetstillfällen som i sin tur genererar intäkter. Inget nytt sätt att räkna offentliga pengar.

Det finns dock vissa parametrar på Stenegård som man en gång för alla måste ta tag i och det är hyresintäkterna. Det redovisas 3 528 kvadratmeter lokal. Det borde med marknadsmässiga hyror ge en intäkt på 3 175 200 kronor (idag är hyresintäkten 788 250 kronor/år) vid en snitthyra på 900 kronor vilket får betraktas som ett tämligen vanligt kvadratmeterpris för så kallade kommersiella lokaler (kontor, butiker, restauranger etcetera) i Ljusdals kommun.

Men med tanke på verksamhetens särart och kulturella betydelse kanske man ska vara lite hyggligare med hyrorna och tänka sig ett snitt på 650 kronor kvadratmetern. Då landar vi på 3 528 x 650 = 2 293 200 kronor. Lägger vi på omkring 100 000 kronor för externa evenemang så borde Stenegård av egen kraft generera 2 393 000 kronor om året till sin egen drift. Det borde Stenegård klara sin drift på med en anpassning av hur stor kapitalkostnaden ska vara som årligen belastar gården. I dag är driften budgeterad till 3 300 000 kronor inklusive kapitalkostnader.

Just nu tror jag den svåraste och jobbigaste frågan är: vad händer med Stenegård om hyrorna anpassas till verklighetens marknadspriser, även om de är snällt räknade? Det krävs mod för att våga ställa den frågan i ett skarpt läge. Om den ska ställas. Om inte: fatta ett beslut om driftstöd och hyresanpassning hårt kopplat till en handlings- och utvecklingsplan.

Driv Stenegård, åk inte bara.

Mikael Sagström

Mer läsning

Annons