Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vad är marknadsmässiga hyror på Stenegård?

/

God morgon Ljusdal! Stenegård väcker känslor, positiva eller negativa och därför fortsätter jag mitt resonemang kring så kallade marknadsmässiga hyror även i den här ledaren.

Annons

För det första är marknadsmässighet inte alltid detsamma som ett medelvärde på vad andra betalar i regionen för liknande lokaler, speciellt inte om det handlar om restaurang och handel. Kontor däremot är enklare att sätta ett marknadspris på.

Om jag ska förtydliga förra veckans uppmaning att marknadsanpassa hyrorna så ingår i en sådan analys följande: hur ser marknaden för liknande verksamhet i omgivningen ut? I den analysen måste man ta hänsyn till små skillnader. Det går, för att ta ett exempel, inte att jämföra restaurangen på Stenegård med någon av restaurangerna mitt i byn eller på Torön.

Helt olika marknadsförutsättningar. Den på Stenegård kan nog med råge betala marknadsmässig hyra i juli och under några få veckor till, men sedan dalar marknaden ordentligt.

För idkarna i byn finns en bas för en åretruntmarknad, tittar vi på Torön så är marknaden uppenbar under juni till augusti och helt borta resten av året. Ungefär samma villkor gäller för handeln på Stenegård. Det är ganska bra drag under några korta sommarveckor och en och annan strövecka med julmarknad etc. resten av året.

Men krasst sett finns det ingen åretruntmarknad för handel och restaurangverksamhet på Stenegård. Kontor kan man som sagt ha på Stene och betala marknadsmässig hyra utan att det kommer en enda besökare eftersom det inte påverkar affärsmöjligheterna för hyresgästerna.

En annan viktig del i hela debatten om inkomsterna från Stenegård är definitionen av uthyrningsbar yta och dessutom klassificeringen av densamma; hur stor del är kontor? Hur stor del är riktiga affärslokaler? Hur stor del är så kallade hantverkarlokaler med möjlighet till försäljning? Hur stor del är säsongsbetonade lokaler/ytor? Efter en ordentlig kartläggning kan man möjligtvis definiera marknadsmässig hyra. Verkligheten kanske visar att nuvarande hyresintäkter stämmer ganska väl med verkligheten och då måste man ta saken vidare därifrån.

Det sämsta som kan hända Stenegård, om den blir kvar i kommunal regi, är en rigid hyressättning utan känsla för marknad och syfte. Är syftet att gården ska gå ihop och så mycket pengar som möjligt ska komma från hyresintäkter är det bara bostäder och kontor som kan ta dessa kostnader. Vill vi däremot ha verksamhet de perioder på året då Stenegård har sina besökare måste det finna en relevans mellan syfte/behov och hyresnivå.

Måste också ta med i beräkningen att placeringen för många idkare på Stenegård är sämre än en liknande etablering skulle ha varit i byn Järvsö stora delar av året. Matematiken på Stenegård har alltid varit svår och kommer förmodligen alltid att vara det. Vi såg på 80-talet ett flertal hantverkare lämna gården då det gjordes ett allvarligt försök att marknadsanpassa hyrorna och samtidigt infoga dessa privata näringsidkare i ett kollektivt-tänk-för-allas-bästa utan hänsyn till de enskilda företagens ekonomi. Syftet från ägaren, kommunen, var gott men man ville att idkarna skulle betala för att Stenegård skulle vara en öppen gård, året runt.

Lite skruvat kan vi säga att vi är kvar ungefär på samma läge som under 80-talet. Vill men kan inte riktigt…

Gör en seriös bedömning, med full insyn i de enskilda företagens ekonomi som grund, av vad de olika ytorna ska kosta. Acceptera det som verklighet och fatta beslut utifrån verkligheten.

Är syftet med Stenegård att den inte ska belasta allas vår gemensamma ekonomi är det bostäder och kronor som gäller. Men en sak är fortfarande säker: ska det finnas verksamhet som är värd att besöka på Stenegård så måste verksamheten drivas målmedvetet och professionellt annars har inte aktörerna råd att ens betala marknadsanpassade hyror utifrån den krassa verklighet som råder idag.

Ytterst handlar alltså gårdens framtid mer om vi vill ha den kvar i något som liknar dagens form eller om vi vill bli kvitt den på skattsedeln. Delikat fråga.

Mer läsning

Annons