Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

"Utvecklingen svår att hantera"

Lars Nilsson, professor i historia vid Stockholm universitet, forskar om urbaniseringen i Sverige.

Annons

Varför växer storstäderna?

– Det som har hänt sedan 1970-talet är att gamla näringar som skogs- och stålindustrin har fallit tillbaka medan en ny ekonomi som byggs kring finanssektorn, tjänster, kultur och turism har vuxit fram. Det har gynnat storstäderna. Det är inte i huvudsak jobben vi flyttar till, där har något förändrats med arbetsmarknaden. Arbetena flyttar dit människor vill bo, i stortstäderna.

Vad innebär det för Hälsingland?

– Större delen av Sverige tappar befolkning, det kanske är trist, men så är det. Gävleborg har drabbats hårt av den här utvecklingen och länet har sedan 1970-talet haft en minskande befolkning. Invånarna blir äldre och kräver mer vård, samtidigt som skatteintäkterna blir sämre.

Hur ska Hälsingland hantera utflyttningen?

– Den här utvecklingen är svår att hantera. Söderhamn är ett bra exempel på det. Där har man i årtionden försökt med olika lösningar, men utvecklingen med sjunkande invånarantal har bara fortsatt.

Kommer urbaniseringen att fortsätta?

– Det är svårt att säga. Just nu verkar vi vilja bo i storstäder, men det där beror också på trender. Under gröna vågen på 1960- och 70-talet flyttade faktiskt 150 000 Stockholmare ut till landsorterna, en vinnare blev glesbygden i Jämtland. Men just nu vill människor trängas på tunnelbanan under större delen av året för att sedan fortsätta trängas i Åre på vintern och på Gotland på sommaren.