Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Uppehåll i sommardvalan

/

Det blev sommarstiltje i inrikespolitiken även i år. Trots att allt talar för att årets valrörelse blir mycket hård och valresultatet väldigt jämnt.
När Almedalsveckan på Gotland var över drog det politiska etablissemanget sig tillbaka och den politiska debatten ebbade ut.

Annons

De senaste dagarna har det dock varit lite uppehåll i den politiska sommardvalan. Först var det Stockholm Pride som på ett framgångsrikt sätt uppmärksammar situationen för hbtq-personer, där förkortningen står för homo, bi, trans och queer. Och som även är en viktig opinionsbildare för att förbättra situationen för de här personerna. I år lyckades man exempelvis få löften från samtliga riksdagspartiers partiledare att kravet på sterilisering vid könsbyte kommer att slopas.

Kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund var förvisso inte med i den partiledardebatt som hölls under Pride, vilket han med rätta även har kritiserats för, men han passade ändå på att instämma i löftet då han gavs möjlighet att kommentera de övriga partiledarnas inställning i frågan.

Vilket bör betyda att en lagändring kan genomföras under nästa mandatperiod, alldeles oavsett regeringskonstellation.

Hägglunds motivering till att han inte kunde närvara i debatten var att han skulle hålla sitt sommartal på Öland. Men det var ju först på lördagen, medan debatten genomfördes på fredagen. Så den förklaringen till att utebli känns lite väl ihålig.

När man sedan tagit del av Hägglunds tal så blir det om möjligt ännu svårare att förstå varför han inte kunde närvara. För det var inte precis några större nyheter som han hade suttit och slipat på i sitt tal.

Då var det betydligt bättre på nyhetsfronten i Centerledaren Maud Olofssons sommartal som hon på söndagen höll i den lilla byn Ånäset i Västerbotten.

Olofsson föreslog bland annat i sitt tal att delar av det statliga energibolaget Vattenfall skulle säljas. Dels för att bredda ägandet i syfte att förbättra lönsamheten. Men också för att använda pengarna från försäljningen till att starta ett nytt statligt företag som ska investera i ny miljöteknik.

Det här kan till viss del anses något egendomligt eftersom Olofsson samtidigt säger sig vara villig att sälja även andra statliga företag, dock utan att nämna något specifikt, och även har grundinställningen att staten inte bör äga företag.

Men näringsministern menar att det saknas en länk i utvecklingskedjan. Som tar forskning och utveckling vidare från testlabbet till marknaden. I dag uppstår vad hon betecknar som "dödens dal" då avsaknaden av denna länk gör att tekniken antingen stannar upp eller försvinner utomlands.

Centerledaren vill också använda pengar från försäljningen till att skapa en investeringsfond för att utveckla Norrlands inland. Ett förslag som inte ska avfärdas, men som kräver en viss konkretisering. För det är utan tvekan så att denna del av landet är i stort behov av investeringar.

Socialdemokraternas Thomas Östros hade däremot inga som helst problem med att avfärda allt som Centerledaren föreslog. Han ansåg att Vattenfall var kronjuvelen i det statliga ägandet och att en försäljning skulle leda till högre elpriser.

Frågan man måste ställa sig är varför Östros inte uttryckte sig så för några månader sedan då kritiken var som hårdast mot Vattenfall för alla egendomligheter som energibolaget ägnat sig åt.

Påståendet om att det skulle leda till högre elpriser är däremot bara trams. Dels handlar det inte om någon total försäljning, utan staten kommer att behålla kontrollen. Men framför allt så är inte Vattenfall ett bolag som bidrar till att pressa ner elpriset.

På sikt borde dock staten sälja hela Vattenfall. Liksom ett flertal andra ännu statliga bolag.

Mer läsning

Annons