Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ungdomar, politik och engagemang

/

Ungas inflytande i politiken. Eller snarare bristen på inflytande. Det är en fråga som engagerat under decennier. Minst.
Men trots att våra kommuner nu till stor del styrs av politiker som tidigare – då de var unga – har kämpat för att ungdomar skulle få ett större inflytande över politiken, så verkar inte som att detta engagemang följt med. I varje fall ser vi inte någon större effekt av det.

Annons

Åtminstone är det ingenting som går att utläsas av den lokala uppföljning av ungdomspolitiken, LUPP, som utformats av Ungdomsstyrelsen och vars enkät flera kommuner använt sig av sedan starten 2001.

Som vi kunde läsa i HT i går är förberedelserna inför årets enkät i gång och kanske kommer Hudiksvalls kommun, som varit med förut, och Nordanstig att ansluta sig till den samordnade satsning som Region Gävleborg och landstinget vill genomföra.

Innan dessa båda kommuner, och för den delen även alla andra också, bestämmer sig för hur de ska göra bör de fundera över syftet med ett sådant deltagande. Enkätundersökningen har sin absolut största fördel i att den är standardiserad, och därmed blir det möjligt för kommunen att jämföra sitt resultat med andra. Men den har också stora brister, inte minst rörande det politiska deltagande bland unga.

Exempelvis finns det bara en frågeställning angående politisk aktivitet på internet, och det är om man har chattat eller debatterat politik på internet. I den nationella sammanställningen Ung i dag är det endast nio procent som uppger att de gjort detta. Och nästan två tredjedelar uppger att de aldrig skulle göra något sådant.

Men ger denna statistik verkligen en rättvis bild av ungas politiska aktivitet på internet, eller visar det bara att Ungdomsstyrelsen inte har lyckats utforma sin enkät på ett sådant sätt att ungdomarna egentligen förstår vad det är som efterfrågas? Det lutar nog mer åt det senare.

Och hur intressant är det om ungdomar bär märken eller symboler som uttrycker en politisk åsikt, om de deltar i köpbojkotter eller deltar i olagliga demonstrationer eller aktioner?

Det andas så mycket 70-tal om den politiska delen av enkäten, att sannolikheten för att någon yngre person varit med och utformat enkäten ter sig väldigt liten.

Men ett eventuellt deltagande i enkäten bör också avgöras med anledning av vad man tänkt göra med resultatet. Finns det ett pågående projekt som man vill mäta effekterna av, eller finns det beredskap för att vidta åtgärder med anledning av de eventuella brister som resultatet av enkäten kan komma att peka på?

Egentligen är kanske inte det stora problemet att det politiska engagemanget bland ungdomar är tämligen lågt. Utan snarare att det generella partipolitiska engagemanget är sjunkande.

Men är det ett problem för partierna eller ett problem för samhället? Bör åtgärder vidtas för att öka det partipolitiska engagemanget eller är det den förtroendevalda rollen som bör förändras?

I en tid då alla hjul snurrar allt snabbare, och vi knappt har tid att laga mat utan att använda oss av halvfabrikat, är det naturligt att även den politiska processen hänger med i den här utvecklingen. Det betyder kortare och snabbare beslutsvägar, men också att väljarna ges bättre förutsättningar till att utkräva ansvar från de personer som sitter med makten.

Därför behöver personvalsinslaget bli avsevärt större i valprocessen, men ett större inslag av direktval till exekutiva uppdrag som kommunalråd bör också övervägas.

Mer läsning

Annons