Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Tryggare vara självförsörjande på el och värme

I och med klimatförändringarna får vi finna oss i både dyrare elräkningar och fler strömavbrott. Dessutom kommer vi förbruka mer energi än tidigare.

Annons

Energimyndigheten har gjort en sårbarhetsanalys av klimatförändringarnas effekter på energisystemet. Redan i dag beror mer än 40 procent av landets strömavbrott på vädret. Förändringarna i klimatet kan göra att energisystemet utsätts för ännu större påfrestningar. Den ökade risken för ras och skred är ett hot mot elledningarna. Översvämningar kan slå mot vattenkraftverken och rasera elstolpar och nätstationer. Blötsnön kan leda till nedisning av ledningar och anläggningar.

Men Energimyndigheten är inte särskild oroad för framtiden, även om utvecklingen följs noga.

– Nederbörden kommer inte få så stora konsekvenser här, vädret förändras inte så dramatiskt i Sverige. Vi hinner anpassa elnäten till dess, redan i dag är betydligt fler av ledningarna nergrävda i marken än för tio år sedan. Det är i så fall isstormar som kan få betydelse eftersom vi får varmare vintrar med mycket blötsnö, säger Urban Bergström på myndighetens enhet för trygg energiförsörjning.

Riskområdena ligger utanför Sveriges gränser, men hotar ändå tillförseln av el.

– Det jag är orolig för är vad som kommer ske söder ut i Europa. Eftersom mer och mer energiproduktion är sammankopplad mellan länderna i dag kan något som sker i andra länder få stora konsekvenser för vår energiförsörjning, säger Urban Bergström.

Vi kan därför få vänja oss vid både högre elpriser och fler strömavbrott i framtiden. Dessutom måste vi vara bättre förberedda på att klara oss längre perioder utan el och värme. Störningarna i energiförsörjningen kommer göra oss mer benägna att hitta sätt att försörja oss själva med ström.

– De yngre generationerna blir mer miljöinriktade. De kommer själva odla sin mat och producera sin egen energi. Har de lantbruk kan de till och med göra sitt eget biobränsle. Det vore positivt om vi kan utveckla ett kretsloppstänkande när det gäller energin. Under natten kan vi lagra energi som vi sedan använder till vår elbil på dagen, säger Urban Bergström.

Solenergi är en väg att gå.

– Solpanelerna blir allt billigare och jag tror att högre elpriser och ökad möjlighet att sälja överskottsenergi gör att fler kommer att skaffa egen solenergi, säger Urban Bergström.

Men solenergin kommer att bidra med en liten del i förhållande till vågkraft, vindkraft och biobränslen, tror han. I dag får drygt 30 000 svenska småhus energi från solpaneler.

– Problemet är att det är för oroligt i de länder i Mellanöstern och Nordafrika där de kan producera riktigt stora mängder solenergi. Det är för många väpnande konflikter och terrorattacker för att någon ska vilja investera i det, säger Urban Bergström.

Större företag, kommuner och mindre bygemenskaper kommer försöka hitta sätt att göra sig mer självförsörjande på el.

– När det gäller de förnybara bränslena kommer våra samhällen och städer sträva mer mot att bli självförsörjande. Men i dag är det billigare att skeppa pellets från Kanada än att frakta ner vår egen pellets från Norrland till södra Sverige. Den typen av problem måste vi lösa, säger Urban Bergström.

Även samhället som sådant kommer att hitta möjligheter att lagra energi på nya sätt.

– Det finns nu planer på att använda gamla övergivna förråd i bergrum och fylla dem med vatten eller tryckluft som vi kan omvandla till elenergi, säger Urban Bergström.

Samtidigt väntas vårt behov av el öka under de närmaste årtiondena. Vårt livsstilsmönster tyder på att vi kommer att använda oss av ännu mer elkrävande hemelektronik, dessutom kan fler komma att skaffa komfortkyla till sina hus för att klara de med tiden betydligt varmare somrarna.

– Fast extra kyla till våra bostäder tror jag inte mycket på, det är ändå bara ett par grader temperaturhöjning vi pratar om. Men däremot kommer elbilarna, som vi vet blir många fler, att öka elförbrukningen, säger Urban Bergström.

Energiförsörjningen kommer att förändras, men inte så mycket som världen hoppas på. Kol, gas, olja och kärnkraft är energikällor som kommer hänga kvar länge till.

– Förbrukningen av fossila bränslen fortsätter att vara stor framöver, även om det minskar i betydelse, säger Urban Bergström.

Kärnkraften finns troligen kvar som en viktig energikälla åtminstone en bit in på 2040-talet.

– Det är en politiskt känslig fråga, men från ett försörjningstrygghetsperspektiv ser vi att kärnkraften finns kvar ett tag till som ett ben att stå på för att kunna säkra energiförsörjningen. I dag producerar den cirka 40 procent av den el vi använder och jag har svårt att se att den drastiskt kommer minska i betydelse, säger Urban Bergström.

Nästan hälften av vår elproduktion kommer från vattenkraften, som kan bli en ännu viktigare energikälla framöver. Vattenkraften fungerar som reglerkraft åt vindkraften, det innebär att den går in och ersätter det produktionsbortfall som det blir för vindkraften när det blåser för lite.

– Tillrinningen till de stora vattendragen och dammarna kommer förmodligen bli större i och med klimatförändringarna och det gör att vattenkraftverken kan producera mer el, säger Urban Bergström.

Vindkraftens produktion fördubblas inom de närmaste årtiondena, spår han. Förra året utgjorde vindkraften fem procent av den svenska energiproduktionen.

– Frågan är bara var vi ska ha vindkraftverken någonstans. Det bästa är kanske att bygga dem ute till havs nära de stora massafabrikerna som använder sig av elen de producerar, säger Urban Bergström.